Fanfarer ljuder över nejderna, och konfetti regnar från väggar och tak.
Någon random tjej: Någon som vill snacka mellan 24-35 år?
Jag: 24-35 år?! Hur i helskotta orkar man prata så länge?
Inget svar. Don’t you be syftningsfela mig, biatch!
Eller ptja, det är ju inte helt bestämt än. Men om allt går som jag vill så blir det så, innan året är slut.
Jag har bestämt mig att jag vill bo nånstans i Bromma. Det är gröna linjen, hyfsat lugnt, och ganska bra rykte. Så idag skulle jag gå på två visningar. Först åkte jag till Abrahamsberg, där det fanns en riktigt fin lägenhet. Men efter att ha inset att den låg typ tio minuter från tunnelbanan kände jag att det fick vara. Jag gick till området, hittade inte ingången, och gick sen hem. Kalla mig Stockholmsbortskämd, men jag tänker inte bo så långt från kommunikationerna. Dessutom gillade jag inte Abrahamsberg, det såg allmänt tråkigt ut.
Så jag åkte en station till, till Brommaplan. Och där kände jag på en gång att jag ville bo! Jag blev kär i Brommaplan efter bara några minuter. Och jag hade ju lite tid på mig, eftersom visningen jag hade dissat låg tre timmar före den andra jag skulle gå på. Så jag satt där och tittade på folk. Givetvis har även Brommaplan en dragspelsgubbe. Och GISSA vad han spelade för melodi? Japp, Gudfadern!
Meningen var att jag skulle göra ett ordentligt ”Min dag i bilder”-inlägg av det här, men för det första så glömde jag bort alltihopa, och för det andra så såg jag helt plötsligt att jag bara hade 6% batteri kvar. Så den här bilden blev allt jag lyckades ta. En Brommaalkis med ett rejält ass crack. Men det är ju inte så illa, det heller!
Nästa söndag är det två visningar till, så vi får se vilket som känns bäst. Det står mellan tre stycken med varsin nackdel:
- En trea som ligger typ en minut från t-banan. Men den har bara ADSL. Alltså inget fiber. Inte ens Com Hem. Då får jag gå från 100 mbit till max 24. Ouch. Dessutom varken tvätt- eller diskmaskin.
- En tvåa som ligger tre minuter från t-banan. Har fiber, diskmaskin och tvättmaskin. Men den ligger en halv trappa upp. Jag vill inte att folk ska kunna glo in när jag ligger och power-onanerar i timtal.
- En tvåa som ligger tre-fyra minuter från t-banan. Har fiber, diskmaskin och tvättmaskin. Men planlösningen var lite märklig, och den har en enorm köksfläkt som tar förstör öppenheten lite.
Men vi får se. Det ser i alla fall ut som att jag kommer att ha råd med det jag vill.
Jag har ett vitrinskåp där jag förvarar alla mina samlarprylar av nördkaraktär. Just nu, eftersom jag vill och ska flytta, så har jag börjat packa ner sakerna i en stor flyttkartong. Varsamt lindar jag in varje japansk samlarfigur i toalettpapper (thank fuck att jag köpte ett 24-pack Lambi för inte länge sen) och lägger den sedan i kartongen, staplad som tetris.
Nyss hade jag dörren till skåpet öppet en liten stund, när jag fick se Salahuddin sitta i närheten. Jag pekade mot de kvarvarande figurerna och förklarade så pedagogiskt jag kunde: ”Om du går in där så blir det inte nådigt”. Jag trodde väl inte att han frivilligt skulle gå in bara för sakens skull. Men det tog nog bara tio minuter, sen hörde jag ett krasch, en duns, och en katt som försökte ta sig upp på de olika hyllplanen.
Jag passade på att stänga dörren i nån halv minut eller så. Då var det inte lika roligt att vara där, tyckte han. Men han måste lära sig orsak och verkan!
Hade en rolig konversation med min kompis Elin. Hon var inte lika road.
Jag: Varför tog du bort den bilden på dig på Ansiktsboken?
Hon: Den är väl kvar?
Jag: Inte bland dina bilder. Eller du kanske inte taggade dig i den?
Hon: Nä, är inte taggad.
Jag: Är du nedstämd?
Hon: Va?
Jag: Du är ju inte taggad. 😀 😀 😀
Hon: …
Jag: HEHE.
Hon: Tog ett tag att koppla.
Jag: Som en stor hund.
Hon: Va?
Jag: Tar ett tag att koppla. 😀 😀 😀
Hon: SLUTA!
Min humor. Min förbannelse.
Hörni, nu inför en – om allt går som jag vill – stundande flytt så behöver jag rensa lägenheten på prylar. Därför har jag nu en stor utförsäljning av diverse spel, nördpylar och annat. Köp saker av mig! Nu!
Ja, hörni. Den 24 Oktober fyller jag 27 år! Galet. TJUGOSJU! Då är man ju vuxen. Jag känner mig fortfarande som att jag är… högst 20. Inte för att jag är särskilt omogen, oftast, men… Jag vet inte. Det är väl det där syndromet där man inte märker att ens partner blivit fet, eftersom man träffat hen varje dag. På samma sätt märker inte jag att jag blir äldre. Det var väl djupt sagt? Tack.
Här kommer då önskelistan:
- Ny fin bostadsrätt i Vasastan, 100 kvadrat räcker. Månadskostnad under tusenlappen.
- En hjärna som kan tänka realistiskt.
- Ny fin bostadsrätt i Bromma.
- iPad 5. Men den är inte släppt än, så skit samma.
- Pengar till en Ipad 5.
- iPhone 5S. Men den är inte släppt än, så skit samma.
- Pengar till en iPhone 5S.
Jag är ju absolut inte den som är den, men det är faktiskt KUTYM att man ger bort alla sina pengar i födelsedagspresent till sin favoritbloggare. Alltså, det är inte jag som har bestämt det, det bara är så. Det är sen gammalt, och vem är jag att tjafsa om sånt?
Warning: compact(): Undefined variable $pagination in /home/danierse/wernerslidanden.se/wp-content/themes/cheerup/loop.php on line 27
Warning: compact(): Undefined variable $pagination_type in /home/danierse/wernerslidanden.se/wp-content/themes/cheerup/loop.php on line 27
