Kollega 1: Visst är Werner den snuskigaste person du känner?
Kollega 2: Njaaa… Det finns värre.
Jag: Gör det? Jisses! Ge mig hens namn!
Kollega 1: Ja, vem då?
Kollega 2: Alltså det är ju ingen jag kan komma på just nu, men…
JAG VISSTE DET!
Kollega 1: Visst är Werner den snuskigaste person du känner?
Kollega 2: Njaaa… Det finns värre.
Jag: Gör det? Jisses! Ge mig hens namn!
Kollega 1: Ja, vem då?
Kollega 2: Alltså det är ju ingen jag kan komma på just nu, men…
JAG VISSTE DET!
Fick se den här färdigrätten i den lokala mataffären idag. Är jag sjuk i huvudet som, med tanke på två ex vid namn Hanna, utropade att jag redan ätit den?
Jag verkar inte tänka så mycket på det, men jag ritar tydligen en hel del medan jag pratar i telefon. Ganska… groteska saker.
Här vet jag inte riktigt vad jag skrivit. ”Till alla de som cockmuncher…?”
”Checked out mentally.” Så känner vi nog alla ibland.
Här var jag faktiskt duktig nog att skriva ner vad jag skulle handla. Sen glömde jag givetvis lappen.
”Nåt att äta.” Tur att jag är specifik åtminstone.
Här ritade jag en oborstad skiss av Goatse…
… För att avsluta med några vanligt förekommande könsord, lite casual sådär.
Jadu Allie… Jag är också lite förvirrad.
X säger:
Vad gör du?Jag säger:
Tittar på Sex and the City 2.X säger:
Men har inte du sett den förr?Jag säger:
Nej, inte tvåan.
… Som flickan sa.
Ja, jag skrattade högt för mig själv. Ja, jag har möjligen usel humor.
Där fick jag.
Folk brukar fråga mig var jag fått min fasansfullt bra humor från. Och ärligt talat… jag vet inte. Vissa människor är helt enkelt födda med en gåva.