Här har vi den! Precis det här! HÄR är anledningen till att jag slutat blogga, twittra och nästan allt annat.
Det gäller verkligen inte alla, men en stor del av människosläktet förstår inte skämt överhuvudtaget. Och när jag då försöker pyssla med denna ädla konst så slutar det såhär.
Äntligen! Som ni har längtat, inte sant? Tyvärr blev det något fel, så formatet är lite mindre än vanligt. Men förhoppningsvis märker ni ingen skillnad, och låter bli att stämma mig på allt jag äger.
Min kollega har skaffat en ny skärm. Den vill inte riktigt visa rätt färger.
Kollega: Nu har jag bytt ut Philips mot Lenovo här.
Jag: Jaha? Vilken skärm har Philip haft då?
Kollega: …
Kollega: Alltså, det funkar när jag testar Philips men inte med Lenovo.
Jag: Kan du inte bara fråga Philip vad han har för inställningar?
Kollega: …
Kollega 2: … Det går utför, Daniel.
Jag: Ja. Jag tänker mig att jag snart kommer att bli utröstad i något slags öråd.
För övrigt: I flera dagar har jag pillat och dragit på och i den här pennan, för att lossa på själva spets-delen. Så visade det sig att den tas isär på mitten. Jag kände mig dum i huvudet. Bara en liten ointressant parentes sådär.
Kollega: Bara så att ni vet inför julklappsinköp, jag önskar mig en rakapparat.
Jag: Går det inte bra med en sned apparat? För min böjer sig lite åt vänster.
Förlåt, det här var två sexuella anspelningar i rad. Nu ska jag späka mig själv resten av dagen.
Idag lärde jag mig, den hårda vägen, att om man ska dra ett dåligt skämt så bör man åtminstone säkerställa att man hört rätt.
Kollega: Jag köpte en frukostmacka förut.
Jag: Jaså? Haha! One in the pink and one in the stink?
Kollega: Va?
Jag: Ja? One in the pink? One in the stink?
Kollega: Frukostmacka!
Jag: Jahaaaa! Jag tyckte du sa dubbelmacka.
… att dra pappaskämt på Facebook!
