Kategori

Livet

Kategori

Sånt där allmänt som händer i den unge Werners liv.

Idag lagade jag nästa kulinariska rätt direkt från Arla-appen, nämligen gratinerad pasta carbonara! FYYYYYYRA SOLAR!

Det känns nästan kul att laga riktig mat för en gångs skull. Det är stort när det kommer från mig, som inte varit peppad på nånting sedan 1988, typ. Flytten känns också skoj, och jag packar ner nördpylar varje kväll – inför fotograferingen som borde ske snart. Då är det ju bra om lägenheten inte ser ut som ”Dungeon Masterns Ungkarlslya 2000 +4” liksom. Det var länge sen jag brann för nånting på det här sättet!

Dessutom har jag inte druckit läsk på hela veckan. Eller okej, en halv avslagen en som jag hade kvar i kylen i måndags. Annars inget.

Nu ska jag bara börja träna också, och den biten är lite svår att komma igång med. Men jag har köpt gymkort på SATS och fått ångest när jag såg slutfakturan, så nu är jag på gång!

58f1cc762c5211e3b83922000ae91223_8

Lite moment 22. Jag planerar ju att börja träna, men jag är för trött för att orka börja. Och för att få bukt med tröttheten borde jag äta bättre. Men jag är för trött för att laga ordentlig mat. Därav problemet!

Men ICKE att det ska få förbli så. Därför är idag en smått historisk dag! Jag lagade nämligen min kanske första från grunden lagade maträtt (förutom på hemkunskapen). Det vankades pasta med rökt skinka, broccoli och nån sorts sås med skånsk senap i. HÄRLIGT! Tyvärr var det oätligt, och jag kräktes i timtal.

… Nä. Det var rätt gott.

denforstapastan

Okej, det är dags att trappa ner på godisätandet nu tror jag. Receptionen på mitt jobb har nämligen en skål med små karameller med reklampapper runt, som jag girigt plockat åt mig av varje gång jag gått förbi. Häromdagen gick jag fram och fick se att de var slut, och såg tydligen så besviken ut att receptionisten omedelbart gick och fyllde på. Sen har jag gått och nallat därifrån i stort sett varje gång.

Idag var första gången jag lät bli, och skulle precis gå på lunch när jag hörde receptionistens röst bakom mig:

”Ursäkta! Vill du inte ha…”

Jag stannade till, och skulle precis vända mig om när hon fortsatte.

”…ett tillfälligt passerkort?”

Hon pratade med nån annan. Jag hade bara utgått från att hon tänkte föreslå att jag skulle ta några karameller. Paranoian blir värre och värre.

beardtrimmer9000Igår köpte jag en ny skäggtrimmer. Man skulle kunna tro att det är ett namn jag själv kommit på i all min fantastiska fantasi, men det är det inte. Den HETER Beardtrimmer 9000 på riktigt!

Det låter typ som nån slags Sovjetisk cyborg med borrar till händer. Men det är det alltså inte. Däremot lär jag bli absolut coolast i Sverige, eftersom den nya trimmern har LASER. Ja, ni hörde rätt. DEN HAR LASERSIKTE!

Jag har aldrig tidigare ägt en skäggtrimmer med laser. Men nu vill jag aldrig mer gå tillbaka. Hur har jag klarat mig utan det? JAG HAR INTE LEVT!

När jag kom hem idag låg det här vykortet på dörrmattan.

beundrarbrevet

Det var väl gulligt? Nu ska jag googla grönkål för fulla muggar!

Jag gillade dessutom slutklämmen, där hon förklarar att hon har två barn i min ålder, för att försäkra mig om att det inte är fråga om ett ungt välsvarvat fan som vill binda sig. Hur som helst är jag mycket tacksam för omtanken, Stina! Mer sånt här! Ni där ute, hör ni det? Skicka mig mera brev och/eller mail!


Warning: compact(): Undefined variable $pagination in /home/danierse/wernerslidanden.se/wp-content/themes/cheerup/loop.php on line 27

Warning: compact(): Undefined variable $pagination_type in /home/danierse/wernerslidanden.se/wp-content/themes/cheerup/loop.php on line 27