Kategori

Prylar

Kategori

Ty Daniel är en nörd utafv stora mått.

Undrar om det är dags att lägga av med Legobyggandet på ett tag nu. Mina tummar och pekfingrar är röda och ömma, och det bränns när jag tvättar händerna.

🙁

För övrigt har jag en ny nördsida: Collectors Edition

(Disclaimer: Är man ingen jättenörd så lär man inte uppskatta sidan, så t.ex töser som vill ligga med mig bör ej titta på sidan då detta aktivt kan förminska deras lust att göra detta)

Hej folk,

Jag har nånting tråkigt att berätta. Innan jag börjar vill jag att ni sätter er ner. Sitter ni redan så ställ er upp, och sen sätter ni er. Sen bör ni nog ta ett djupt andetag och helst hålla en vän i handen, för jag tänker inte hålla tillbaka känslorna. Nej, inte den här gången.

De senaste dagarna har jag utvecklat något som läkarna än så länge ställer sig förbryllade till. Det kallas Star Wars-dille (Starwarsium delirium brutalis vulgaris), och det finns ännu inget botemedel. Det började med, som ni alla vet, att jag upptäckte Star Wars-legots underbara värld för några månader sedan. ”En AT-AT i lego vore roligt att ha” tänkte jag, och beställde en sån. Jag fick den, packade upp den, byggde ihop den, och beundrade den där den sen stod på hyllan. Det gick några dagar, och jag började surfa runt på skoj, för att se vad det fanns mer för lego med Star Wars-tema. Det fanns… ganska mycket. Vips så var en X-wing beställd. Och en TIE Fighter. Och en AAT. Why hello there, det fanns ju samlarutgåvor i lego också. På något magiskt sätt, efter att jag fått veta detta, så TELEPORTERADES det in flera lego-samlarmodeller i min lägenhet, och pengar TELEPORTERADES ut från mitt konto. Mycket underligt.

Detta blev som en drog; jag kunde inte sluta. I hyllan uppstod snart en Tantive IV, en B-Wing, en samlar-TIE Fighter, en samlar-Y wing, en samlar-AT-ST, och slutligen en samlar-Millennium Falcon (vars pris jag tidigare endast drömt om att förmå mig själv till att betala).

Jag började sälja gamla spel på Tradera. Ingen dum idé alls faktiskt; tusenlapparna strömmade in och försvann i samma takt. Snart hade jag köpt varenda lego-samlarutgåva som fanns. Det existerade inte mer! Shit. Vad skulle jag göra nu? Vad skulle jag göra med mitt liv? Jag var singel och arbetslös, nånting behövde jag hitta på att göra om dagarna. Så jag började köpa andra Star Wars-samlarprylar istället. Och här är vi nu.

Så, mina vänner… Jag är ledsen, men det blir nog inga julklappar i år. Jag hoppas ni förstår.

Med vördnadsfulla hälsningar,

Ägaren av er definitiva favoritblogg
Daniel Werner

PS. Detta har jag köpt idag:

Tack för Din fråga Thomas! Självklart strävar vi här på Daniel Werner AB efter att lyssna på Dig som kund. Din åsikt är värdefull för oss! Det är just därför som vi under det senaste året har lanserat många spännande tjänster som just Du kan tänka på medan Du smeker Dig själv i badkaret.

Eh.

Nä okej, så var det kanske inte. Men jag såg de nya OLW-chipsen när jag var i affären och skulle köpa dagens sexpack cola, och tänkte att det kunde bli ett kul blogginlägg där jag verkligen lobbar för att ni alla ska smaka denna gudamåltid av gudamåltider. Men… det blev inte så. Jag ska här berätta varför.

OLWs Sourcream & Bearnaise-chips är alltså det senaste. Det som alla coola quarterback-killar äter, och alla snygga cheerleader-tjejer äter och sedan kastar upp på toaletten när ingen ser. Äter man inte OLWs Sourcream & Bearnaise-chips så är man helt enkelt en lite sämre människa, som förtjänar att slås ihjäl med en spade på stadens torg. Detta ville jag inte vara idag, så tillsammans med colan blev det alltså en påse av ovan nämnda snacks.

När jag kommit hem och ätit klart kvällsmaten i min ensamhet (jag hoppas att ni ser framför mig hur jag sitter vid ett bord och snyftar medan jag äter, med endast ett stearinljus som sällskap – gärna med lite sorgsen fiolmusik till också) öppnade jag förväntansfullt påsen. Mina ögon riktigt lyste i natten, och lite dregel befläckade ena ärmen på min skjorta.

Men glädjen utbyttes snart i total sorg. Jag förde ett chips till munnen, och snart var hela härligheten däri (sluta tänk snusk hörni). Men… Chipsen smakade… Som ankfjädrar doppade i lapskojs? Som snömannens penis? Som man kan tänka sig att ordet ”klägg” skulle smaka? Som ett brutet näsben inbakat i ansjovisdoftande mördeg med två smörslungade tändstift på en spegel av pensionärsurin med bara en touch av hundfrenulum. Nej, ingetdera. Värre. Chipsen smakade precis som vanliga Sourcream-chips. Kanske med en liiiiten eftersmak av någon sorts sötma, men annars ingen skillnad. Ingen bearnaisesmak här inte.

Jag känner mig lurad. Förd bakom ljuset. Jag vet inte riktigt vad jag ska lita på här i världen längre. Om inte chipssmakerna stämmer så vet jag inte vad som gör det.

Fy fan. Nä, OLWs Sourcream & Bearnaise-chips får endast 7 Katerina Janouch i betyg. Mycket dåligt.

Haha! Jag trodde aldrig att jag skulle hitta en bild på det här spelet, som tidigare bara fanns i några vaga minnesbilder från en reklam på barntrean när man var sju-åtta år. Men här är den. ”Ring around the nosy” heter den tydligen på engelska, och går ut på att barn iförda elefantmasker ska plocka upp ringar med hjälp av masken.

Vad heter den på svenska tror ni?

… Wait for it…

SNABELKALAS!

Kommentarer överflödiga. 😀 😀 😀

Urk. Jag har köpt Star Wars-lego igen. Alldeles för dyrt, så jag har lite ångest. Nu ska jag inte köpa nåt mer på länge. Och då snackar vi inte lego utan överhuvudtaget. Jag ska leva på mitt eget ister.

För övrigt har jag en liten kula i ena ögonlocket. Jag vet inte om det är ett brustet blodkärl eller vad det är. I vilket fall så försökte jag nypa bort den där kulan med bara naglarna. Resultatet? Det blödde en del, och kulan är kvar. Men jäklar vilken viking jag var.


Warning: compact(): Undefined variable $pagination in /home/danierse/wernerslidanden.se/wp-content/themes/cheerup/loop.php on line 27

Warning: compact(): Undefined variable $pagination_type in /home/danierse/wernerslidanden.se/wp-content/themes/cheerup/loop.php on line 27