Igår Lördag såg jag att jag hade det lägsta besökarantalet på månader. MÅNADER! Det var typ hälften så många som vanligt.
Så… Varför? Varför gör ni så? Varför hatar ni mig? Är jag inte rolig längre? VA?! ARE YOU NOT ENTERTAINED?! Fyfan. Jag trodde bättre om er. Jag trodde vi hade nånting VACKERT tillsammans. Men okej. Bra. Då vet jag. Då vet jag var ni står. Kul. Det ska jag komma ihåg. Fine. Mmmhm. Oj så skoj.
Och förresten, jag fejkade varje gång vi låg med varandra. *smäller i dörren*
Lite bloggdeppig såhär en söndagkväll.
Nu har jag varit en så duktig pojke så, och bloggat flitigt. Mycket beror väl på annonserna tror jag. Jag vet, de är säkert störande, men tanken på att jag får nånting för bloggandet är ju lite motiverande. Det är bara det att… jag har ju tamejfan inga besökare! Varför inte? Min blogg är rolig! … Eller?
Jag vet inte riktigt… Det är ju svårt att få besökare till en personlig blogg om egentligen ingenting, om man inte är helt unik. Men ptja, det är jag ju kanske inte. Jag är rätt vanlig, förutom att jag berättar om saker andra inte skulle berätta, som mina bestyr med blue balls. Är inte det unikt då? VA?!
Jag vet inte riktigt. Kanske finns det ingen plats för Daniel Werners blogg. *ser lidelsefullt mot himlen*
Okej… Analyserar var mina bloggbesökare har kommit från. Jag har tydligen fått två besök genom att personerna i fråga har googlat frasen ”varför gillar folk med aspergers inte att festa”.
Ska jag ta det som en hint? 🙁
Najs: Att jag, trots att jag inte skrivit nåt på hela dagen, har 97 besökare hittills.
Onajs: Att jag inte kommer på något bra att blogga om längre, och således sabbar möjligheterna till ännu fler besökare.
