Bromma-arkiv - Sida 2 av 2 - Daniel Werner

Jag hoppas verkligen att jag får den där lägenheten jag är spekulant på. Jag hoppas så mycket att jag riktigt får ont i magen av nervositet. Tänk om nån jävel tar den mitt framför ögonen. Då blir jag kvar här i Huddinge, på obestämd framtid.

Det känns som att jag kanske skulle kunna bli lite mer harmonisk i Bromma. För det är jag verkligen inte här. Tvärt om. Jag går omkring och småhatar människor, för att de inte vet hur man beter sig. De går för långsamt. De har inte bestämt sig vad de ska beställa när det blir deras tur i McDonalds-kön. De börjar fippla med plånboken först framme hos busschauffören. Herregud förbered er!!!

Jag märker ganska ordentligt att jag har sån där Stockholmsstress i kroppen. Har jag bråttom till nåt egentligen? Nä, ganska sällan. Dessutom har jag börjat irritera mig på saker som går emot naturens lagar. Jag har liksom helt orimliga krav på hur saker ska fungera. Idag skulle jag packa ner fyra stycken 50 centiliters flaskor läsk i en kasse, och sedan trycka ner typ femton vadderade kuvert. Kuverten skulle längst ner i kassen. Allt skulle ske inom fem sekunder medan jag stod i Coops snabbkassor.

Det gick givetvis inte, utan flaskorna ramlade ju omkull så att kuverten inte gick ner. Varpå jag svor ganska ljudligt, och kände mig stressad. Det är såna där saker som jag hoppas kan bli lite bättre när jag kommer till ett lugnare område. Om inte så får jag väl säga upp mig från jobbet, sälja allt jag äger, och bli ett med naturen uppe i de norrländska skogarna.

Eller ptja, det är ju inte helt bestämt än. Men om allt går som jag vill så blir det så, innan året är slut.

Jag har bestämt mig att jag vill bo nånstans i Bromma. Det är gröna linjen, hyfsat lugnt, och ganska bra rykte. Så idag skulle jag gå på två visningar. Först åkte jag till Abrahamsberg, där det fanns en riktigt fin lägenhet. Men efter att ha inset att den låg typ tio minuter från tunnelbanan kände jag att det fick vara. Jag gick till området, hittade inte ingången, och gick sen hem. Kalla mig Stockholmsbortskämd, men jag tänker inte bo så långt från kommunikationerna. Dessutom gillade jag inte Abrahamsberg, det såg allmänt tråkigt ut.

Så jag åkte en station till, till Brommaplan. Och där kände jag på en gång att jag ville bo! Jag blev kär i Brommaplan efter bara några minuter. Och jag hade ju lite tid på mig, eftersom visningen jag hade dissat låg tre timmar före den andra jag skulle gå på. Så jag satt där och tittade på folk. Givetvis har även Brommaplan en dragspelsgubbe. Och GISSA vad han spelade för melodi? Japp, Gudfadern!

Meningen var att jag skulle göra ett ordentligt ”Min dag i bilder”-inlägg av det här, men för det första så glömde jag bort alltihopa, och för det andra så såg jag helt plötsligt att jag bara hade 6% batteri kvar. Så den här bilden blev allt jag lyckades ta. En Brommaalkis med ett rejält ass crack. Men det är ju inte så illa, det heller!

Nästa söndag är det två visningar till, så vi får se vilket som känns bäst. Det står mellan tre stycken med varsin nackdel:

En trea som ligger typ en minut från t-banan. Men den har bara ADSL. Alltså inget fiber. Inte ens Com Hem. Då får jag gå från 100 mbit till max 24. Ouch. Dessutom varken tvätt- eller diskmaskin.
En tvåa som ligger tre minuter från t-banan. Har fiber, diskmaskin och tvättmaskin. Men den ligger en halv trappa upp. Jag vill inte att folk ska kunna glo in när jag ligger och power-onanerar i timtal.
En tvåa som ligger tre-fyra minuter från t-banan. Har fiber, diskmaskin och tvättmaskin. Men planlösningen var lite märklig, och den har en enorm köksfläkt som tar förstör öppenheten lite.

Men vi får se. Det ser i alla fall ut som att jag kommer att ha råd med det jag vill.