Jag ska försöka SKRIVA lite mer på den här bloggen. På sistone har jag funnit Twitter och undermedvetet har således bloggen förvandlats till nåt slags simpelt postande av bilder eller klipp. INTE okej.

Nånting jag däremot ska göra i klippväg är att filma Matlagning med Daniel, del… vad blir det nu… sex? Ja, sex blir det (som flickan inte sa). Jag kan avslöja att det kommer att handla om japansk snabbmat som jag köpt på nätet. Det kommer att bli fullständigt awesome. Dessutom fick jag ett bra tips från en kollega: att göra hemmagjord pizza! Det finns liksom oändliga möjligheter att misslyckas! Underbart!

Problemet med allt det här är bara att jag är så fruktansvärt trött. Sådär abnormt trött. Jag minns inte exakt när det började, men det har varit så i säkert 1½ år nu. Och ”äh, lite trötthet har väl alla människor” tänker ni säkert. Ja, absolut. Men det här är inte trötthet; detta är en Muterad Supertrötthet, smidd i Domedagsklyftans eldar! Från dess att jag vaknar klockan 7, tills ungefär 20-tiden på kvällen, fullkomligt SVIDER det i ögonen av trötthet. Och huvudet bara snurrar. Och det är svårt att fokusera blicken. Och jag känner mig slö och tänker långsamt. Det är som att vara bakfull. Som att man inte sovit på typ en vecka. Då vet man att det inte är normalt.

Vad kan då detta bero på?

• Kroniskt trötthetssyndrom. Låter kanske extremt, men det är faktiskt en relativt normal sjukdom. Det debatteras en del om huruvida orsakerna är fysiska eller psykiska (i stil med fibromyalgi, det är en liknande sjukdom fast med smärta), och jag kan helt och hållet köpa om det är psykiskt. Men det är lika verkligt för mig för det.
• Ångest. Ångest är en klassisk pryl som kan orsaka trötthet. Och jag har visserligen vissa ångestproblem. Däremot är det inte ens i närheten av att vara lika jobbigt som för två år sedan. Men tröttheten består.
• Usla mat- och sovvanor. Alltså sure, jag äter ganska lite på jobbet. Lite = en (ganska stor) macka om dagen. Men äter jag mer än så blir jag illamående, så det är ett lätt val att göra. Hemma äter jag dock som en häst utan att symptomen försvinner. Och gällande sömn så vet jag inte heller. Jag lägger mig allt från 22 till 01, utan skillnad. Går upp runt 7 varje morgon. Det intressanta är att om jag går och lägger mig kl 21 och sedan går upp 7, så är jag trött. Men går jag och lägger mig 01 och får sova till 11, då är jag inte trött. Samma antal timmar! Enda gången jag inte är trött är alltså på helgerna, när jag får sova ut.
• Sexuell undernäring. Man kan dö av sånt har jag hört.
• Annan sjukdom, typ cancer, AIDS, Lupus, analfistel, eller rabies. Jag har ingenting av det där vad jag vet. För ungefär ett år sen gjorde jag en genomgående hälsocheck, och då var alla värden perfekta. Förutom att jag hade lågt D-vitamin, men det har å andra sidan de flesta. Jag tar vitamintillskott nu, for the record.
• Sömnstörningar, typ snarkning eller sömnapné eller något sånt skoj. De som genom åren haft turen att få sova bredvid min lekamen har inte sagt nåt. Jag pressar tydligen tänder litegrann, men inget extremt.
• Coca cola. Denna djävulens dryck som har mig i sitt våld. På vardagarna dricker jag en, högst två burkar om dagen. Det är inte extremt på något sätt. Koffeinet kan knappast orsaka såna här problem; de flesta vuxna dricker kaffe som innehåller koffein av en helt annan magnitud. Och sockret… ja, det är mycket socker. Men det känns ändå extremt. Jag är väl inte den ende som konsumerar mycket socker? Och två burkar? Come on.

Så som ni förstår är det ganska knepigt att ta sig tid att spela in ett avsnitt, klippa allting, ladda upp det på youtube, och skriva ett sånt här inlägg, när man mår som en zombie. Nåja. Mer matlagning ska det bli inom kort. Det kommer bara ta lite längre tid.

Den som kan komma på vad jag lider av vinner ett fint pris. Kanske ett porträtt av mig. Kanske någon form av erotisk upplevelse. Kanske ett skohorn.