Nån isländsk säga; precis som den om Tjolkyyvur. Fast det har inte med något att göra.
Jag måste säga att… Dejten gick väldigt bra. Jag håller mig kort och kryptisk än så länge, men… Ja, jag är glad. 🙂
Måtte djävulen ta alla fruntimmer! … nejdå, jag bara skojar. *knappt märkbar ryckning i ena ögonlocket*
Nån isländsk säga; precis som den om Tjolkyyvur. Fast det har inte med något att göra.
Jag måste säga att… Dejten gick väldigt bra. Jag håller mig kort och kryptisk än så länge, men… Ja, jag är glad. 🙂
Jag vill bli tokraggad på. Jag vill inte behöva dra ur någon något, utan jag vill att det ska finnas ett genuint intresse. Jag vill inte vara den som frågar, jag vill vara den som blir frågad.
Men det går inte. Jag hinner aldrig bli uppraggad. Varför inte? Jo, för att så fort någon visar det minsta intresse av mig så är jag där direkt. Då hugger jag som en kobra, om och om igen till bytet – dvs intresset – är dött.
Fy fan vad ni är dåliga på att kommentera! 100 unika besökare om dagen och ingen som kommenterar (oftast). Jag känner mig typ våldtagen här. Här fläker jag upp min kropp, och ni bara tar vad ni vill ha utan att ligga och gosa efteråt. 🙁
Så, för att få er att öppna munnen av nyfikenhet, så väljer jag nu att låta världen veta följande: Jag ska på dejt på Lördag!
Med hänvisning till mitt tidigare inlägg tänkte jag nu berätta om min första kyss. Jag förstår om min framtida partner inte vill läsa detta. Då slipper hon. Men detta är trots allt en självutlämnande blogg. Så mitt påstående om att man inte talar om ex kvarstår. Det gör man inte, tycker jag… Förutom på sin blogg.
Here goes.
Det här utspelade sig den 13:e November 2004. Sent för en första kyss, tycker ni? Ja, det kan nog vara så. Jag hade precis fyllt 18 år, vilket nu är ungefär fyra och ett halvt år sedan. Antar att det är relativt kort tid av upplevd kärlek; kanske därför jag inte tröttnat på det än.
Hursomhelst. Jag hade pratat en tjej som hette Clarissa i flera månaders tid. Vi hade setts en gång tidigare och gått på bio. Efter bion fick jag en puss på munnen, vilket då var det största jag upplevt i mitt dittills oerfarna liv. Efter det hade vi inte setts på tre veckor, eftersom hon skulle åka till en kompis i London. Denna kompis visade sig senare vara hennes ex som hon officiellt bara hade en paus med. Jag var bara någon hon var otrogen med, fick jag veta långt senare. Allt föll på plats ungefär när vi kramades i hennes säng, och hon började gråta för att hon saknade honom så mycket. Men det är en annan historia.
Vi hade vår andra dejt, och såg på den mycket romantiska filmen Dodgeball på bio. Bio två dejter i rad – han kan det här med romantik, vår Daniel. Nåväl, innan bion skulle börja ville hon ta en promenad, så vi vandrade till Adolf Fredriks kyrkogård. Det tog för övrigt lång tid innan jag kunde vara i närheten av den igen – första tjejen var svår att komma över. Men där, på kyrkogården, kysste hon mig. Hon smakade tuggummi, fast på ett bra sätt. Inte gammalt tuggummi man hittat mellan sätena på pendeln och stoppat i munnen för att man är i desperat behov av något som kan täcka ens morgonandedräkt. Nejnej, detta var nytt och fräscht tuggummi, säkert med fruktsmak eller något annat gott.
Jag var som sagt mycket oerfaren vid denna tidpunkt, så jag visste inte riktigt hur jag skulle bete mig efter kyssen. Så jag gjorde det som kändes naturligt. Jag stod bredvid henne, med handen på hennes axel, och fånlog storögt. Sen skrattade jag nervöst och klämde lite på hennes axel. Jag minns inte ens hennes reaktion, jag var för mycket i min egen värld just då. På hemvägen fick jag ett SMS där hon undrade varför jag var så jävla konstig. Och det undrade jag också.
Så, boys and girls, min första kyss kunde säkert varit mycket mer romantisk, men just då var jag världens lyckligaste grabb… HAH!
En gång frågade Hanna #2 mig hur min första kyss var. Jag funderade. Hur skulle jag berätta utan att ge för ingående detaljer om min dåvarande flickvän? Till slut sa jag att det hela skedde på en kyrkogård i Stockholm, och att jag var väldigt nervös.
När vi gjorde slut tog hon upp detta. Tydligen hade inte jag kommit över mina tidigare förhållanden, eftersom jag hade så svårt att prata om dem nu. Jag blev helt ställd. Inte tusan har jag svårt att prata om tidigare förhållanden heller, men jag trodde bara att jag gjorde henne en tjänst som lät bli att ge för mycket detaljer.
Jag kan bara se till mig själv. Visst kan man tala om vissa saker som hänt i ens tidigare liv, även med andra partners. Men jag har iaf inget intresse av att få veta exakt vilka fina stunder min partner har delat med hennes tidigare pojkvänner. Men jag vet inte… Är det måhända jag som har en ålderdomlig syn på det hela?
Sen när blev det befogat att prata om sina ex?
Inatt drömde jag att jag hånglade igen. Denna gång hade en kompis till mig från värmland fått för sig att hålla en fest för mig. Så hade hon bjudit in en massa töser. Jag fattade tycke för en rödhårig tös. Helt plötsligt skulle vi alla bada i en stor bassäng, och jag och den rödhåriga tösen sjönk ner till botten och pussades.
Kommer drömmarna bli värre och värre nu?