Med hänvisning till mitt tidigare inlägg tänkte jag nu berätta om min första kyss. Jag förstår om min framtida partner inte vill läsa detta. Då slipper hon. Men detta är trots allt en självutlämnande blogg. Så mitt påstående om att man inte talar om ex kvarstår. Det gör man inte, tycker jag… Förutom på sin blogg.
Here goes.
Det här utspelade sig den 13:e November 2004. Sent för en första kyss, tycker ni? Ja, det kan nog vara så. Jag hade precis fyllt 18 år, vilket nu är ungefär fyra och ett halvt år sedan. Antar att det är relativt kort tid av upplevd kärlek; kanske därför jag inte tröttnat på det än.
Hursomhelst. Jag hade pratat en tjej som hette Clarissa i flera månaders tid. Vi hade setts en gång tidigare och gått på bio. Efter bion fick jag en puss på munnen, vilket då var det största jag upplevt i mitt dittills oerfarna liv. Efter det hade vi inte setts på tre veckor, eftersom hon skulle åka till en kompis i London. Denna kompis visade sig senare vara hennes ex som hon officiellt bara hade en paus med. Jag var bara någon hon var otrogen med, fick jag veta långt senare. Allt föll på plats ungefär när vi kramades i hennes säng, och hon började gråta för att hon saknade honom så mycket. Men det är en annan historia.
Vi hade vår andra dejt, och såg på den mycket romantiska filmen Dodgeball på bio. Bio två dejter i rad – han kan det här med romantik, vår Daniel. Nåväl, innan bion skulle börja ville hon ta en promenad, så vi vandrade till Adolf Fredriks kyrkogård. Det tog för övrigt lång tid innan jag kunde vara i närheten av den igen – första tjejen var svår att komma över. Men där, på kyrkogården, kysste hon mig. Hon smakade tuggummi, fast på ett bra sätt. Inte gammalt tuggummi man hittat mellan sätena på pendeln och stoppat i munnen för att man är i desperat behov av något som kan täcka ens morgonandedräkt. Nejnej, detta var nytt och fräscht tuggummi, säkert med fruktsmak eller något annat gott.
Jag var som sagt mycket oerfaren vid denna tidpunkt, så jag visste inte riktigt hur jag skulle bete mig efter kyssen. Så jag gjorde det som kändes naturligt. Jag stod bredvid henne, med handen på hennes axel, och fånlog storögt. Sen skrattade jag nervöst och klämde lite på hennes axel. Jag minns inte ens hennes reaktion, jag var för mycket i min egen värld just då. På hemvägen fick jag ett SMS där hon undrade varför jag var så jävla konstig. Och det undrade jag också.
Så, boys and girls, min första kyss kunde säkert varit mycket mer romantisk, men just då var jag världens lyckligaste grabb… HAH!
1 kommentar
Hahaha, bästa beteendet någonsin efter en kyss!