Jag är inne i en svacka just nu. Jag har känt att det varit på väg ett tag, och nu känns det som botten är nådd. Det är klart att det kan bli värre, men det är tillräckligt dåligt för att jag ska tycka att ingenting är kul.

Som vanligt har det med kärleken att göra. Förstår inte denna öken. Jag tycker liksom inte att det är orimliga krav jag har. De fyra S:en bara. Söt, smart, snäll och sromantisk (Hey, tycker du ”de tre S:en och R:et” låter lika bra?).

Borde inte vara så svårt. 🙂

Sådär, nu har det värsta deppandet gått över, så nu tänkte jag berätta lite om fredagen.

Jag var alltså på NØllegasque, finsittning med KTH. Och det var ju en upplevelse faktiskt. Hela den här nollningshysterin är nästan sektartad. Det är som en sekt. Väldigt märkligt för en oinvigd som undertecknad.

Kvällen började med att jag kom dit, först av alla som vanligt. Väntade väl kanske en kvart, sen kom alla i en enorm parad. Ungefär så. Sedan träffade jag min vän Robert, pratade lite med honom, hade lite småångest för att jag var en av mycket få som hade simpla jeans och gympadojor istället för kostymbyxor och lackskor. Men det var inte så farligt. Sen gick vi in, jag betalade mina 300 kr och gick sedan till baren och beställde en Smirnoff Ice.

”Mingla” var det ja. Mingla brukar för mig betyda ungefär ”stå i ett hörn, smutta på min dricka och se allmänt ensam ut, i hopp om att någon söt flicka ska förbarma sig”. Det brukar hon dock inte göra, inte heller idag. Alla kände någon, men ingen kände mig. Förutom Robert då, men han var festens centrum i egenskap av nollningsübermeister. Jag funderade flera gånger på att bara gå därifrån, ingen skulle väl märkt något ändå. Men så slog gnidigheten till, och jag tänkte på att jag åtminstone borde äta upp först eftersom jag ändå betalat dyra pengar.

Efter en olidligt lång tidsperiod så var det dags att äta. Vi gick in i matsalen, och jag försökte hitta någonstans att slå mig ned. Tro mig, det är inte så lätt att hitta när det är fri bordsplacering och man inte känner en käft. Det var mitt i letandet som det hände. En söt flicka log åt mig. ”Ett vänligt leende, alltid roligt” tänkte jag, men när jag satt mig så skulle hon förbi, och tittade på mig igen och log. ”Hmm” tänkte jag, ”det här verkar ju väldigt najs”. Då blev jag gladare igen. Så jag spenderade väl ungefär hela middagen med att med tio minuters intervaller titta åt hennes håll. Det är så typiskt mig. Usch. Men det visade sig att de jag satt med var väldigt trevliga. De bjöd mig på OP och smirnoff. Jag bjöd inte tillbaka, men hey. 😀

Så fortskred middagen. Längst fram stod talesmannen och ropade ”Mi mi mi!” när det var dags för spex eller sång eller annat. Och sedan kom FÖS (har ingen aning om vad det står för, men det var några slags nollningsledare) intågandes till munkmusik, som sedan förbyttes till YMCA och juckande i luften. Det var såklart underhållande, det säger jag inget om, men jag kan inte hjälpa att tycka att alltsammans egentligen är ett enda stort ”you had to be there”-skämt som ingen icke-KTHare fattar.

Förrätten bestod av skagenröra på en macka, det var rätt gott. Varmrätten bestod av kall kyckling och kalla rotfrukter. Det var också rätt gott (hey, vem har tid att vara kräsen när man är hungrig?). Och efterrätten bestod av cheesecake med… Jag tror det var björnbär. Det var också rätt gott. Rätt gott rakt igenom, men inte värt 300 pix.

Sen gick vi till baren, och jag hann inte stå särskilt länge förrän den söta flickan kom fram till mig. Hon sa att hon kände igen mig. Hon hade sett mig på facebook, och tydligen frågat Robert vem jag var. ”Awwwwright, giggity giggity” tänkte jag. Så vi pratade litegrann, hon hade också jobbat på Com Hem, men det var väl ungefär ett år efter jag slutade där. Efter ett tag skulle hon gå och dansa, och (jag säger det igen) eftersom mitt dansade mest ser ut som en mongolid apas så stod jag kvar och sippade på min smirre.

När hon kom tillbaka var det lögn i helvete. Lögn. I. Helvete. Det gick inte att få tillbaka någon kontakt. Hon pratade med överFÖSen och jag stod bakom och tittade i hennes nacke. Efter ett tag knackade jag på hennes rygg och undrade om hon ville hänga med ut och ta lite luft. Ett utmärkt tillfälle att få tillbaka hennes intresse. Åtminstone i en perfekt värld. ”Ja” svarade hon eftertänksamt men pratade vidare. Jag väntade en sisådär tio minuter, men inget hände. Sen gick de två och dansade igen. Hade jag haft en Sims-kristall ovanför mitt huvud hade man kunnat se den bli röd och en ledsen smiley uppenbara sig. Jag gick raka vägen till dansgolvet, tackade robert för en trevlig kväll, tryckte den söta flickan (Sofia heter hon tydligen btw) intill mig och sa att jag finns på facebook om det är något. Hur en nörd visar att han inte tar skit.

Undertecknad inspekterar sånghäftet grundligt.

Det blev jag… HAH!

🙁

Hemma. Ensam. Nu är det ju dock inte hemföljande och samlagsidkande som är mitt mål här i livet, därav denna bloggs rubrik. Men ändå, det är ju alltid trist.

Dock träffade jag en så sjuuuukt söt flicka som kom och pratade med mig, efter rätt många blickar och leenden. Så vi pratade ett tag. Sen gick hon och dansade, och efter det var det desto knepigare att få tillbaka kontakten. Jag tror jag blev dissad. Men jag vet inte. Återkommer när jag vet.

Knepigt.

Ja, jag känner mig faktiskt lite förvirrad. Vem ska jag vara egentligen?

”Mig själv”, jag vet. Jag tycker att jag är mig själv. Men jag är inte helt säker på att jag vet vem jag är. Oftast längtar jag efter någon att hålla om hårt och gosa med och dela livet med. Men ibland… Ja, ibland vill jag bara knulla. Så enkelt är det, mer romantiker än så är jag nog inte. Men det är liksom två helt skilda synsätt. Hur tusan fixar man en presentation som förmedlar något sådant?

”Hej! Snäll och omtänksam pojke söker söt flicka att hålla om
när regnet smattrar mot fönstret om kvällarna. Du ska vara gosig,
snäll och intelligent. Jag vill ut och resa, dela tankar och upplevelser,
laga mat och bara ha det väldigt bra tillsammans med dig. En typisk
kväll kan bestå av att vi ligger tätt intill varann och ser på någon bra
film, kanske håller handen och pussas i nacken. Hur som helst hoppas
jag att du finns där ute någonstans. Jag tror utan tvekan att vi har en
underbar framtid framför oss.

… Eller så knullar vi bara. Vi ses! :D”

Haha, nah. Det funkar inte. Såatteh… Ja, jag vet inte. Skitsamma. Vad har hänt på sistone då?

Igår var jag och kollegorna på teknisk support iväg och åt middag. Företaget betalade, så det verkade lovande… Skandal! Vi hade förbokat och dessutom valt ut två enskilda rätter man fick välja på, så då trodde vi i någon slags naiv verklighet att vi skulle få maten någorlunda fort. Icke. I två och en halv timme satt vi och väntade på maten. Patrick visade sitt missnöje med att släppa väder, jag tog av mig de alltför tight sittande skorna, och resten bara vred på sig i misär. Och när vi äntligen fick maten så smakade den gammal avföring. Ja, nästan iaf. Jag hade hellre ätit en skål med bajs om den kommit in efter tio minuter istället för den ”färska pastan med champinjonsås och oxfilé” som kom efter sju svåra år. Det var degig pasta som fastnade mellan tänderna, tre bitar oxfilé á två kubikcentimeter, och sedan fyrtio burkar champinjoner som smakade grus. Hade jag bara kommit ihåg vad restaurangen hette så hade jag svartmålat den. Muahaha!

Den kvällen tog musten ur oss alla. Det var meningen att vi skulle gå ut och öla och ha roligt, men istället åkte vi hem. På tågstationen träffade jag en bekant som jag stilfullt ignorerade.

Idag är det en slappdag, ty inatt ska jag och nio kollegor spela datorspel ihop. Jag kommer nog somna. Men de nästkommande två veckorna är jag ledig. Woopidoo! 😀

PS. Varför måste alla tjejer ha såna äckelhundar? Fyyyfan.

Jag är som ni vet medlem på den obskyra datingcommunityn Spraydate. Jag hatar den, och är inte särskilt aktiv där. Men idag såg jag en rolig sak. Det finns en användare som skriver såhär på sin presenation:

”hej there
asian ladyboy(SHEMALE) from the land of joy Philippines
looking for a nice SWEDISH man(not a boy)”

Klart man blir nyfiken. Nej, inte på att bjuda honom/henne på en intim stund, men på vilka som skrivit. Jag hittar mycket roligt.

Hetero man, 35: Mycket snugga bilder
Hetero man, 43: Fina bröst du har, kan ej låta bli att ,,jag nästan snubblade över dom.
Hetero man, 25: du va vacker kram
Hetero man, 30: riktigt härlig kropp…
Hetero man, 56: I WANT YOU
Hetero man, 45: goa bilder
Hetero man, 28: Hej! Intresserad?
Hetero man, 30: Tjena sötis allt bra med dig kram

Jag tycker det är himla roligt. Undrar exakt hur många som läst hennes presentation tillräckligt noga för att fatta att bruden kommer att få stånd när de hånglar?