Kategori

Livet

Kategori

Sånt där allmänt som händer i den unge Werners liv.

Jag sitter i soffan, vaken såhär mitt i natten. Känner mig i princip som världens ensammaste människa. Jag loggar då in på Chatroulette, i hopp om att träffa en annan själ att diskutera livets tillkortakommanden med.

Men det går inte. Allt jag ser är penisar. Erigerade penisar, tillhörande män som klickar bort mig så fort de ser att jag är man.

Horliv.

Ikväll var den unge Werner mol allena och beslutade sig för att spendera kvällen med att titta på Thor. Och då menar jag inte en ny boytoy alltså, utan filmen från 2011.

Och… det var faktiskt ingen höjdarfilm. En sjua på IMDB vittnade ju om samma sak, men jag trodde ändå att filmen skulle ha lite mer än hjärndöd och klyschig action att bjuda. Istället så var det just det jag blev serverad. Hårdkokt action med ganska larviga, stereotypa, karaktärer.

Det är ju en superhjältefilm ála Marvel, och de brukar väl egentligen inte vara världsbäst vad gäller figurernas bakgrundsstory. Men nog brukar det vara bättre än såhär. Istället har de skamlöst snott fritt från ”vår” asatro, och skapat en stålmannen-saga av det hela. Komplett med trikåer, mantlar och främmande planeter. Och om jag kan min nordiska mytologi rätt så kunde ingen av asagudarna flyga.

Storyn är rentav usel. Den lilla kärleksberättelsen som de forcerat in i filmen känns extremt krystad, och det är för mig obegripligt hur huvudpersonerna kan lova varann evig trohet när de bara känt varann ett par dagar. Men å andra sidan, jag är ju själv ingen rippad hunk-gud (för självklart måste hjältens tvättbräda visas upp i en scen som inte har så mycket med något att göra – men det stod säkert i skådespelarens kontrakt).

Hur som helst. Ganska dålig. En skam för kåren, minsann. Det blir endast två Daniel av fem möjliga.

Jaha, så har det hänt igen. Gick och lade mig igår med förhoppningen att inte sova bort hela dagen. Och det gick ju sådär. Vaknade av att larmet ringde klockan 11. Stängde av det, men kände mig så pass pigg att jag naivt tänkte ”äh, jag kommer bara sova nån halvtimme till, det är lugnt”. BAM! Nästa gång jag tittade på klockan var hon 13.44. Horliv.

Dessutom drömde jag någon väldigt märklig dröm som gick ut på att jag och mamma satt vid min dator då jag skulle visa en bra bild på mig. Men allt som kom fram på skärmen var bilder där jag tagit kort rätt in i mitt eget arsle! Vad i helv…? Går det ens att tolka såna drömmar?

Hur som helst. Jag har spenderat ett par dagar med det utomordentligt braiga Darksiders 2 till PS3. Kul spel! En hel del svordomar har yttrats i den Wernerska residensen, men ändock. Kul spel!

Lite för ärligt, bara.

Såhär ser man ut ikväll. Skäggig likt en vilde, men med en personlighet som endast kan tillhöra en äkta svärmorsdröm. Eller något i den stilen.

För övrigt borde jag skapa något slags kollage av alla misslyckade iPhone-bilder jag tagit genom åren. Ni förstår, när jag ska ta en bild på mig själv med min iPhone händer nästan alltid något av följande två scenarion:

  1. Jag råkar filma mig själv istället, eftersom jag glömt att jag har film-läget på.
  2. Jag råkar komma åt vänd-kamera-knappen och tar kort på det som finns på kamerans framsida (sidan som är vänd från mig) istället.

Och ja, jag vet att framsidekameran finns av just den anledningen, att man lättare ska kunna ta kort på sig själv. Men Apple, de svinen, har ju medvetet gjort framsidekameran i typ VGA-kvalitet = 0,3 megapixlar = Stenålder.

Hur som helst, detta hände även idag. Kvällen till ära blev det en video av mig själv (i tre sekunder där jag besviket inser att jag filmat istället för tagit kort) och tre felvinklade bilder. Starkt jobbat, PG!


Warning: compact(): Undefined variable $pagination in /home/danierse/wernerslidanden.se/wp-content/themes/cheerup/loop.php on line 27

Warning: compact(): Undefined variable $pagination_type in /home/danierse/wernerslidanden.se/wp-content/themes/cheerup/loop.php on line 27