Apropå det här med människor som man trodde gillade en varpå det visar sig att det är precis tvärt om.

Det blev lite diskussioner angående låten som tillägnats mig, huruvida jag är utsatt för hån eller idoldyrkan på det forum jag hängde på för en sisådär tio år sedan. Det är nämligen så att jag och min blogg diskuteras ganska ofta, fick jag veta. Av ren nyfikenhet gick jag in där och sökte på mitt namn. Så Schulmanskt av mig! Det jag fick se var förvisso inte så förvånande, men ändå ganska trist.

Att hamna i samma kategori som mig är tydligen något att skämmas för. Och tjejen: Varför sa du aldrig nåt?! VARFÖR?!?!?!?!!!

Här hängs tydligen mina Skype-konversationer med damer ut av någon okänd välgörare. Men visst, det är inga påhitt, ibland startar jag mina konversationer med ”Ligga?”, ”Vad har du på dig?” eller nåt annat sexistiskt eftersom jag råkar tycka att det är roligt.

Ja, jag är sämst på att laga mat. Jobbar på saken!

Det här var som replik på att jag hade skrivit en grinig kommentar på Nanna Johanssons inlägg där hon hånar kontaktsökande män på dejtingsajter. Jag tyckte helt enkelt inte att det var kul, och skrev att jag tyckte att hon betedde sig illa. Min kommentar hånades sedan på forumet, varav den person som förmodligen är mest anti-den-här-bloggen skapade en hel tråd tillägnad mig.

Så bara för att jag ogillar när man driver med taffliga dejtingsajts-killar så är jag alltså kvinnohatare. Bara så ni vet. Att kalla mig korkad är däremot helt okej, enligt författaren.

Nån har sett mig i centrum, förmodligen tillsammans med M. Samma person tycker om att ta smygfoton på mig i tid och otid, och sen publicera på Facebook. Jag vet ju inte anledningen till detta, men det känns inte superroligt efter tre-fyra bilder.

Det här är alltså bara fem av en större mängd inlägg om mig. Är det någon som vill påstå att tonen är vänlig? Inte det minsta hånfull? Jag menar ju inte att tycka synd om mig själv, utan bara påtala att det kaaaanske inte är så kärvänlig stämning som vissa försöker få det till.

Men för all del, fortsätt. I och med den här bloggen, och mitt ständiga självutlämnande av mig själv, så är jag i viss mån en offentlig person (och detta säger jag inte med någon hybris i tonen; jag får ju knappast gå före i kön på valfri innekrog). F-kändis, på sin höjd.

Hur som helst: Jag kommer att fortsätta med mitt trista, patetiska, sexistiska och misogyna bloggande, var så säkra!