Warning: compact(): Undefined variable $spacious_style in /home/danierse/wernerslidanden.se/wp-content/themes/cheerup/content.php on line 36

Nyss skulle jag gå och handla lunch på jobbet. Vi har nämligen en kyl man får dra ett kort och plocka varor ur. Så glad i hågen skulle jag ner från plan 4 till plan 2, där kylen står.

Visslandes tokhögt på ”Södermanlands regementes marsch” (fråga mig inte varför just den har fastnat) gick jag in i hissen. Visslandet riktigt ekade där inne. Plötsligt började hissen pipa. Pip pip pip pip. ”Jaha, nu har mitt visslande förstört hissen” tänkte jag, medan jag funderade på om den skulle stanna eller lossna från sina gängor och kasta mig mot en säker död. Det gjorde den inte, utan åkte lugnt ner med mig till plan 1.

Det visade sig att larmet inte kom från hissen utan från hela byggnaden. Brandlarmet hade gått, av okänd anledning. Så jag fick stå i bara t-shirt ute i nollgradig kyla och hacka tänder i säkert en kvart. Sen gick alla upp och jobbade vidare, trots larmet. Kort tålamod väger tyngre än eventuell livsfara.

Men men, jag vet inte om det var mitt visslande eller inte som satte igång allt. Logiken säger att det inte var det, men det kom väldigt lägligt. Och jag visslade väldigt högt. Så kommer FBI och knackar på dörren så har ni inte läst detta, okej?

1 kommentar

  1. Att stå ute i kylan i en t-shirt för att brandlarmet har gått – En klassisk Werner.

Skriv ett par väl valda ord vettja!