Kom att tänka på en episod som utspelade sig häromdagen.
Jag var påväg hem från jobbet via den sedvanliga 726-bussen. När vi inte mer än åkt några hundra meter säger busschauffören, en medelålders man med utländsk härkomst, i högtalarna att det är problem med bussen. Tydligen var det svårt att styra, och bussen åkte därför i typ 30 km/h och det var snudd på att vi blev omkörda av tanter med rullatorer. Så planen var att åka till en viss gata och där byta buss som en annan chaufför skulle åka dit med.
”GAAH” tänkte jag, eftersom jag ville hem fort då jag hade drift-jour (Ja förresten, det har jag inte sagt. Har fått äran att få drift-jour på jobbet var fjärde vecka = klirr i kassan). Men jag satt snällt kvar och väntade på bussen, i dess färd mot säker undergång… Ja, nästan.
Det hade inte gått särskilt länge innan det började mumlas där bak… I bussen alltså. ( 😀 ) Snart ställde sig en tjock tant upp och skrek åt föraren. Tydligen var hon också busschaufför, och skrek att chauffören skulle ta sin sexkantsnyckel och starta om batteriet. Plötsligt var hela bussen fylld av chaufförer som pratade om det bästa sättet att köra buss. Tanten pratade högljutt med de andra passagerarna om hur dum chauffören var och hur SL inte ska skicka iväg okunniga nissar. Den riktiga chauffören blev förbannad, ställde sig upp och skrek tillbaka till tanten att hon kan få köra bussen själv om hon är så duktig. Tanten svarade att hon inte gör det eftersom hon inte hade uniformen på sig.
Då blev jag förbannad istället. Om inte bussen hade stannat fem sekunder senare så hade jag skrikit att tanten skulle hålla käften, då jag ville hem istället för att sitta där och höra på när hon var otrevlig. Men som tur var kunde jag spara på stämbanden och gå hem, för kort efter bytte vi buss och sen blev det tyst.