Så kom då dagen. Dagen som ingen trodde skulle vara här, typ, någonsin. Djävulen har fått prostatit av att sitta på sin iskalla tron i sitt förfrusna helvete. Ja, det är sant. Undertecknad skulle köpa nya skor.
Jag har haft mina skor i en sisådär tre-fyra år nu. Kanske mer. De har för länge sen upphört att kunna kallas ”skor” (åtminstone inom EU), eftersom de nu snarare är någon form av tyg/gummi-blandning med ett par skosnören instoppade lite här och var. Sulan ser ut som ett minfält. Nu har jag tröttnat på att slita sönder hälen på SAMTLIGA strumpor eftersom skornas bakre delar är söndertrasade, så igår skulle jag alltså bege mig ut och köpa nånting nytt. Ett par svarta, låga, Converse hade jag tänkt mig. Jag vill bara poängtera att det inte har något med märket att göra. Jag tycker de är snygga, och för min del är det bättre ju mindre av märket man ser. Folk skulle ju kunna tro att jag försökte vara ball.
Jag var i stan och letade runt bland alla butiker med lämpligt innehåll. Det visade sig ju bli betydligt svårare än jag trott, eftersom jag totalt saknar allt vad modekänsla heter. Jag har ungefär lika stor koll som Stig-Helmer, och att jag ska gå och köpa nya skor är ungefär som att en treåring ska skaffa sig en aktieportfölj.
Först gick jag till Intersport, och såg skorna jag ville ha. De stod under damavdelningen. ”Street Dam” stod det. Då blev jag osäker; jag kan inte gå och köpa tjejskor. Där går gränsen. Jag såg framför mig hur jag köpte skorna för att sedan bli totalt utskrattad. Hur alla viskade bakom min rygg; ”där är killen med tjejskor”. Hur alla i hela världen visste att just DEN modellen enbart var för tjejer. Hela världen utom jag.
Så det blev inget. Istället gick jag därifrån, och in på Stadium som låg precis bredvid. Jag tänkte väl att det bara var en engångsföreteelse. Men icke. Samma sak där; damavdelningen. Inte vågade jag fråga någon heller. När jag stod och betraktade skorna såg jag i ögonvrån hur en expedit närmade sig. Då började jag att låtsas titta på löparskor, för att inte väcka några misstankar. Jag är en sjuk människa.
Jag valde till slut att lägga det hela på is, och gick till en mindre affär efter jobbet idag. Jag frågade försynt om de hade skorna; jag nästan viskade ut ”Converse”. Jag kunde lika gärna varit en riksdagsledamot som frågat om de hade någon hästporr, ungefär så lät det.
Tjejen i kassan plockade fram skorna. ”Unisex” stod det på kartongen. Efter några minuter gick jag därifrån. Med nya skor. Nu är jag kanske coolast i stan.
3 kommentarer
http://www.karltex.se ftw.
Converse är busenkelt att handla online; sålänge storleken är samma stämmer de you know.
Jag upplever ofta samma sak, de snygga skor som jag vill ha finns bara på damavdelningen, i turliga fall i stor 42 och då kan jag köpa dem.
Är över 50 så jag bryr mig inte vad expediterna tycker, jag vill ha öppna skor lätta att hoppa i och har inte så breda fötter. Dom flesta herrvarianter har mkt mindre hål att stoppa ner foten i och är osannolikt breda ibland. Kollar man på seglarskor, tygskor, loafers så är damskorna för det mesta mer öppna medan herrskorna ser otroligt långa ut med den långa plösen. Min förra sambo hade samma skonummer som mig så vi kunde ha varandras skor, hon hade aldrig höga klackar tack och lov, jag tycker det ser fult ut och är inte speciellt bra mot fötter och rygg. Vi bytte ibland om vi var ute och gick mycke, en gång när vi var bortresta så fick hon ett myggbett just i skolinningen så vi fick byta. Klart att en del glodde, hon hade platta ballerinaskor med öppen tå. Ska säga att dom faktiskt var riktigt sköna, välanvända i den varma sommaren, hade dom på hela dagen.
Pingback: Dagens outfit | Daniel Werner - Den unge Werners lidanden