Åh herregud. Dramatik i det Wernerska residenset!
Jag låg och tittade på tv. Har skaffat Netflix, så har sträckglott på Orange is the new black ett tag. En rätt bra serie, åtminstone i början. Plötsligt kliade det till litegrann vid skrevet, varpå jag skrapade några gånger. Lite casual sådär.
På något sätt hade jag väl fått in fingertopparna under ena pungkulan, och det var då jag kände den. En hård knöl! Det fullkomligt ISADE till i hela kroppen. ”Jaha, nu dör jag. Nu har jag cancer. Nu blir det cellgifter, pungamputation, och öknamnet One Ball Werner resten av livet – om jag nu överlever” tänkte jag.
Som tur var visade det sig att jag bara kände sömmen av kalsongerna genom själva pungen. På något vis. Fråga mig inte hur det där fungerade, men jag är i alla fall inte döende. Såvitt jag vet.
2 kommentarer
NEJ! Orange is the New Black är bra från första till sista avsnitt.
Njaaaaaaa… Jag gillar när det är misär, som när hon är ny på stället. Efter ett tag blir avsnitten mer humoristiska, lite ”the office”-aktigt nästan.