Ibland är det makalöst hur jag kan få en kväll att gå utan att egentligen göra ett skapandes dugg.
17.55 – Kliver av pendeln. Sicksackar mellan alla dessa långsamma människor, för att så effektivt som möjligt ta mig någonstans.
18.00 – Bestämmer mig för att dagens middag ska bli av thaislaget. Styr då logiskt nog kosan mot det lokala thaistället, och beställer där kyckling med cashewnötter.
18.20 – Kommer hem, och fastnar framför The Piano på Viasat Film Classic (man vet att man börjar bli gammal när filmer man gillar går på kanaler med ”Classic” i namnet) medan jag äter. Jag minns inte riktigt om jag tycker om filmen eller inte, men jag minns mycket väl när jag såg den första och senaste gången. Det var hos Linnea, en gammal flickvän från Nådens år 2006. Vi låg hemma hos henne och såg både den filmen och Chocolat, samma dag tror jag t.o.m att det var.
19.00 – Har nu ätit upp, och en paltkoma utom denna värld har infunnit sig. Undertecknad ligger nu på soffan och försöker hålla ögonen öppna, mest av nyfikenhet eftersom jag minns att filmen eventuellt slutar spännande… Men det gör den inte. Den är ganska dålig rakt igenom.
20.00 – Jag lyckas komma över tröttheten något, och spenderar nu en stund med att planlöst klicka igenom olika webbsidor. Helgon, Facebook, Twitter, bloggen. Helgon, Facebook, Twitter, bloggen. Är jag bortglömd? Varför skriver ingen? Hallå?!
20.30 – Sätter igång Call of Duty: Modern Warfare 3 eftersom jag känner att mitt kindkött nästan är helt, vilket såklart måste åtgärdas. Jag spelar ett par matcher, men stänger strax av, i frustration efter att ha blivit gruppvåldtagen (bildligt talat alltså) av afrikansk milis med AK-47:or.
21.30 – Försöker mig på att skaffa en animerad profilbild på Twitter. Det vore ju spexigt och sådär, tänker jag i mitt stilla sinne.
21.33 – Hittar en sida där man kan göra om en film till en animerad bild.
21.35 – Försöker att hitta optimalt ljus för att filma mig själv.
21.37 – Tänder varenda lampa i hela lägenheten.
21.42 – Har någon slags photoshoot med mig själv, som förmodligen ser fruktansvärt tramsig ut om någon skulle se mig.
21.47 – Har tagit ungefär 67 kortfilmer med mig själv. Blir nöjd med en.
21.48 – Laddar över filmen till datorn.
21.49 – Upptäcker att filmen är uppochned, eftersom man aldrig kan lära sig vad som är upp eller ner eller in eller ut på en iPhone. Svär lite.
22.18 – Har tagit ett gäng nya filmer, denna gång förhoppningsvis rättvända. Det visar de sig vara. Jubel hemma hos Daniel.
22.35 – Upptäcker till mitt förtret att Twitter tillfälligt har tagit bort funktionen att byta bild, så allt pysslande har varit i onödan.
22.52 – Skriver detta.
PS. Alla tider är ungefärliga eftersom jag FAKTISKT INTE SITTER OCH KOLLAR PÅ KLOCKAN HELA TIDEN! LIKSOM, JAG HAR FAKTISKT ETT LIV! … Oh, wait.
3 kommentarer
hahaha, KLOCKRENT inlägg!
Du kan vara klockren, bästa fröken Elin!
Ja, varför skriver aldrig någon till en? ”Ingen tycker om mig. Ingen vill ha mig…för jag käkar mask!”