Den där härliga känslan av att vara utanför, nu igen. ”Hur många blir vi på lördag?” frågas det runt på jobbet. ”Lördag? Vadå lördag?” tänker jag. En tillställning jag inte är inbjuden till, så mycket står klart. Jag försöker slå bort tankarna genom att intala mig själv att det förmodligen är en väldigt liten grupp som ska hitta på något. Men nä, en sisådär 20 pers ska det bli. Jahapp.

Den senaste privata fest som jag blev inbjuden till var nog Annika Schmitts, i femman. Så ska vi se en tidslinje över min popularitet kan vi säga att det började efter det.

Känslan av att inte vara omtyckt består. Jag vet inte riktigt varför, men jag lyckas aldrig komma någon nära.

6 kommentarer

  1. Hej Danne. Jag tror krasst att det beror på att alkohol är med i bilden och att dom vet att du inte är en ”festprisse”. Jävligt dåligt att inte fråga, kan jag tycka. Jag tycker du verkar vara en hyvens kille med hjärncellerna på rätt ställe 👌 Det där är nästan mobbing på arbetsplats. Även om det kanske är omedvetet så är du ändå lämnad utanför. Fy… Kram på dej. /Any

    • Tack. 🙂 Jag tror inte att det är menat att lämna mig utanför. Kan mycket väl ha att göra med bilden av mig, och för att vara ärlig hade jag troligen inte velat ändå. Men att få frågan liksom, det hade betytt nåt. Blir mest ledsen för att jag aldrig får några vänner nånstans.

  2. Det råkar inte vara årets julfest som de pratar om? Missade du lappen i lunchrummet där du kunde skriva upp dig?

  3. Alltså en liknande sak hände på mitt jobb i helgen, jag och kanske 10 andra var bjudna till en kollega, det var några som inte var bjuda som vi helt enkelt inte umgås med, men EN tjej, som vi andra umgås med, men som värden för festen inte umgås med, så han kände inte för att bjuda henne.. Det satte ju oss andra i en lite jobbig sits, eftersom vi tycker om henne men det var han spm bjöd liksom.. Kan ju vara nåt i den stilen? Du behöver inte vara o-omtyckt, kan ju vara så att just den som höll i festen inte känner dig särskilt väl? Men förstår känslan ändå, det suger

    • Det där är ju ett tvättäkta exempel på sån jävla dålig stil på jobbet. Och att sen gå på hans fest bara för att han är den som bjuder, fy fan alltså. Spelar ingen roll om hon sen säger att hon inte ville gå, sådär gör man inte. Arbetsplatsen är tyvärr lite som förskolan, antingen bjuder man en liiiten skara folk så alla förstår att det är en viss liten klick som brukar umgås eller så bjuder man alla.

Skriv ett par väl valda ord vettja!