MEOW!
Nu går jag och lägger mig.
Nu ska jag berätta nånting extremt gay.
Jag duschade precis. Efter duschen tänkte jag ansa håret under armarna litegrann. Tyvärr glömde jag att sätta på distansen, så nu har jag i princip rakade armhålor. Det sticks. 🙁
Idiot nummer tre: Ungefär som idiot nummer två. Idioten vinner ett spel av mig, och mailar inom kort att han vill komma och hämta det. Jag meddelar då att jag tyvärr inte accepterar avhämtning, precis som det står i annonsen. Idioten svarar att han måste ha spelet innan fredag, då det är en födelsedagspresent åt hans bror. Jag svarar igen, vänligt men bestämt, att jag tyvärr inte accepterar avhämtning. Då blir idioten arg och börjar oförskämt tjafsa om att han ska komma och hämta det, annars vägrar han betala och dessutom ge mig dåligt omdöme. Ge mig dåligt omdöme trots att det är idioten som vägrar läsa annonsens riktlinjer!
Jag svarar att han har accepterat annonsens regler genom att bjuda på spelet, och att jag vill ha mina pengar för att inte tvingas gå vidare med det hela. Idioten önskar mig lycka till med att gå vidare. Jag svarar igen, och hotar med polisanmälan, då jag precis fått lära mig att Tradera själva skiter blankt i tvister på deras sida. Idioten svarar att HAN borde polisanmäla MIG eftersom jag tar ut en orimlig fraktavgift (50 kr). Jag svarar med att klistra in Traderas regler för fraktavgift där det tydligt står att den avgift jag satt är helt normal.
Idiot nummer fyra: Vinner ett spel av mig på söndagen. Idioten skickar pengarna på måndagen. Pengarna når mitt konto på tisdagen, varpå jag skickar spelet på onsdagen. Jag mailar då idioten och meddelar att jag skickat spelet, och får som svar att det är jättedåligt att det tagit sån tid. Okeeeej? Sen när blev 24 timmar mellan att betalningen når mitt konto och jag skickar spelet en helt orimlig behandlingstid?
Idiot nummer fem: Vinner ett spel av mig för EN KRONA. Frakten ligger på 30 kr. Idioten mailar då mig och säger att det inte kostar 30 kr att skicka det spelet, utan 12 kr. Jag svarar att det är 30 kr som gäller. Idioten säger då att detta är ett orimligt fraktpris, 17 kr vore rimligare. Jag svarar att det är 30 kr som gäller. Inget svar.
Nu får de ändå ge sig. De ringde nån gång i September, jag sa att jag inte ville vara med, de skulle avregistrera mig. Sen dess har de ringt fem-sex-sju gånger varav jag inte svarat. Jag vågar inte ens tänka på hur länge de skulle fortsatt ringa om jag aldrig svarat, så nu orkade jag inte längre.
Daniel: Daniel.
SCB-tant: Ja hej, jag ringer från Statistiska Centralbyrån, och det gällde ju den här enkäten ”Hushållets utgifter” igen.
Daniel: *suck* Ja, ni ringde om den för några veckor sen och då sa jag att jag inte ville vara med, men ÄNDÅ så ringer ni igen.
SCB-tant: Ja det är ju uppföljning på sånt där vet du.
Daniel: Men jag vill inte vara med, ju.
SCB-tant: Vi vill helst att du är med ändå, för du representerar ju trots allt en del av Sveriges befolkning…
Daniel: Ja, fast det finns det ju trots allt nio miljoner till som gör.
SCB-tant: Haha!
Daniel: 🙂
SCB-tant: Men det är ju såklart inget tvång, jag kan skriva här att du inte vill vara med.
Daniel: Bra. Jag vill inte vara med, tack.
SCB-tant: Då önskar jag dig en trevlig dag.
Daniel: Detsamma! Heppåre!
Häromdagen köpte jag ett spel till Playstation. Ett spel som inte finns i Sverige, och som jag inte spelat på många år. Det funkar tyvärr bara på mitt PS1, så varken PS2 eller PS3 gjorde någon nytta i det här fallet. Så, jag pluggade i mitt gamla Playstation och började spela. Efter ett tag kom det en filmsekvens, och eftersom konsolen är så fruktansvärt gammal så börjar lasern bråka när det är tunga filmer som ska födas fram.
Spelet hängde sig. Först sa jag ”näää…”, sen sa jag ”du skämtar”, och sist sa jag en lång ramsa av svordomar.
Jag vet av vana att konsolen sakta men säkert tar sig igenom filmen om man låter den stå och tugga ett tag. Så det gjorde jag. Jag lade handkontrollen på golvet och gick och bajsade istället. När jag suttit där en stund, och läst min relativt nyinköpta bok om Star Wars-lego, hörde jag ett högt brummande genom väggen. Det var så högt att det lät som att alla väderstreck bestämt sig för att rikta ren ondska i ljudform mot mig där jag satt. Jag tittade på klockan. Hon var halv ett på natten.
”Vad är det för JÄVLA idiot som borrar vid den här tiden” sa jag högt för mig själv, ty jag har en tendens att prata med mig själv när jag är ensam – vilket jag nästan alltid är. Jag reste mig från toalettsitsen och gick runt ett tag och försökte lokalisera vilken av mina grannar som blivit sinnessjuk. Några steg in i vardagsrummet såg jag vad som hänt, och grannarna var genast friade från alla misstankar.
Kan ni lösa mysteriet?
Svar: (Det här hade jag velat skriva uppochned, precis som i gamla Kalle Anka-tidningar, men det får gå ändå.)
Filmen i tv-spelet hade tuggat sig fram några sekunder till, ända fram till en stor explosion. Under explosionen i filmen var spelet programmerat att låta handkontrollen börja vibrera, för att man som spelare skulle känna sig lite extra involverad i vad som skedde på skärmen. Sen hade spelet fastnat mitt under explosionen, så det som lät var min handkontroll som vibrerade med full kraft mot parkettgolvet.
Epic fail.
Jag gjorde bort mig idag. Inför både Gud och denna församling. Som tur är så är jag inte religiös för fem öre, så det gör väl detsamma.
Idag är det alla helgons dag, för er som levt i en skokartong hela livet och inte vet om detta. Så därför var jag, mormor och morbror och tände varsitt ljus i minneslunden vid Huddinge kyrka, eftersom morfar dog för snart två år sedan. Det var fint, och vi var snart på väg hem igen, men jag skulle givetvis inte nöja mig utan att först skämma ut mig själv.
Vi hade som sagt köpt varsitt gravljus. Ett tjockt stearinljus med ett mässingslock med hål i. När jag tänt mitt och satt på locket påpekade min morbror att det där locket nog vore ganska varmt. ”Aha, men inte varmt SÅ fort väl” tänkte jag, och var där med fingrarna innan hjärnan hade hunnit reagera och sagt ”nej Daniel, du vill inte känna på det där locket”.
Det var KOKHETT. Det gjorde så IN i helvete ont.
Det hade varit okej om jag sagt ”aj”, och dragit bort fingrarna från locket. Det hade varit lite mindre okej men fortfarande okej om jag skrikit ”aj”, och dragit bort fingrarna från locket. Det gjorde jag inte. Jag skrek ”AJ JÄVLAR” och drog bort fingrarna från locket. Skaran på ca 10 pers som stod vid minneslunden vände sig om och tittade på mig, och jag funderade på vilket land jag skulle emigrera till.
En dag köpte jag två paket nudlar. Det var såna där nudlar som är färdiga att koka, bara splosh ner i vatten och så koka i tre minuter. Voilà! … Javisst, i rätt händer kanske. I mina händer – njae. Jag lyckades med konststycket att misslyckas med båda dessa paket.
Paket nummer ett: Daniel lägger i nudlarna i kokande vatten. Kokar i tre minuter. Sedan står det att man ska tillsätta den medföljande oljan och kryddblandningen. MEDAN DET FORTFARANDE KOKAR. Daniel läser inte så noga, utan häller av vattnet, lägger nudlarna i en tallrik och blandar sedan i grejerna. Resultatet blir att kryddorna och oljan blir som ett tjockt lager över nudlarna istället för att sugas upp av dem, och det hela smakar fruktansvärt äckligt. Oätligt.
Paket nummer två: Daniel läser fortfarande inte på paketet, utan tänker att han minsann inte ska ha någon kryddblandning eller någon olja ALLS den här gången. Daniel kokar nudlarna, häller över dem i en tallrik, och äter. Det hela smakar absolut ingenting. Daniel försöker då lösa det hela genom att krydda nudlarna med svartpeppar och salt. Resultatet blir oätligt.
… Vad tror ni, skulle staten kunna sponsra en personlig kock åt mig? Jag kanske kan yrka på en lättare utvecklingsstörning när det kommer till matlagning?
Warning: compact(): Undefined variable $pagination in /home/danierse/wernerslidanden.se/wp-content/themes/cheerup/loop.php on line 27
Warning: compact(): Undefined variable $pagination_type in /home/danierse/wernerslidanden.se/wp-content/themes/cheerup/loop.php on line 27
