Idag vill jag bara berätta att det är första dagen av min semester! Jag har semester, party-people! Visserligen bara i en vecka, jag har resten av semestern i Augusti. Men ändå, jag har fucking semester, brah. *brat-leende*
Till följd av detta känns det väldigt vemodigt att försöka få nånting gjort. Just nu kämpar jag med att försöka få mig några kläder. Det går sådär hittills. Jag ligger i soffan med en strumpa på halva foten.
Sen drömde jag nåt jävligt märkligt i natt. Jag och ett gäng barndomskompisar tog färjan tillbaka från Gotland. Vad vi gjort där framgick inte, men jag antar att det involverade horor och knark. En av barndomskompisarna – Patrick, som i verkligheten kallade mig manodepressiv och bröt kontakten – började plötsligt att kräkas under båtfärden, så jag förflyttade mig hastigt till bildäck. Där träffade jag Malin från Saltkråkan (i sin unga form, inte den blodhund hon ser ut som idag). Jag tror att vi hånglade. Sen vaknade jag.
Så… Finns det medicin för sånt här?
2 kommentarer
Haha du är för rolig 🙂 är så glad att jag hittat din blogg för den piggar verkligen upp i den för närvarande trista vardagen!
Men tack, gulliga du! 😀