Warning: compact(): Undefined variable $loop in /home/danierse/wernerslidanden.se/wp-content/themes/cheerup/home.php on line 55

Jösses. Jag ägnade mig åt min specialitet, nämligen planlöst slösurfande, och hittade plötsligt gamla bilder från Källbrinkskolan, där jag gick årskurs 4 till 9. Och tro fan att inte UNDERTECKNAD var med på en bild. Här är jag på nians avslutningsbal, anno 2002.

Det var en jävligt märklig tillställning. Det var bordsplacering, men ingen var socialt kompetent nog att konversera, så alla satt tysta och tittade ner i maten. Maten som för övrigt var högst medelmåttig; jag kommer inte ens ihåg vad det var. Anar laxtoast och sen nån köttbit. Medan vi åt tittade vi på spex från lärarna; allt med en äcklig bismak av att det skulle framstå som så vuxet.

baldanielanno2002

Herrrrrrrrregud så smal jag var, förresten. Benen ser ut som styltor! Självklart hade jag ingen dejt heller; det var under högstadiet som min självkänsla kördes i botten. Så det ni ser på bilden är en ung man som just där upplever ett rejält lågvatten.

Gud, jag kräks på dessa klyschor på dejtingsajter. Nu såg jag en tjej som faktiskt uppfyllde de flesta av dessa:

Skriva att man pluggar till civilingenjör trots att man inte vet vad en sån gör – Check!
Ha en bild på sig själv i träningskläder – Check!
Ha en bild på sig själv där man hoppar fallskärm – Check!
Skriva att man har skinn på näsan och båda fötterna på jorden – Check!

Far och flyg (utan fallskärm) känner jag spontant då. Men det är bra att hon har skinn på näsan, visserligen. Det ser så äckligt ut annars.

God fortsättning, kära vänner och bekanta.

Nu har jag precis kommit hem från mor och plastfar i Strängnäs, där jag har haft det väldigt gemytligt i ungefär ett dygn. Aldrig sett så mycket godsaker förut; stort julbord, godis, nötter, ostar, frukt. Jisses. Nu har jag precis kommit hem, och tagit av mig byxorna (det gör jag oftast när jag är hemma; skönast så). I julklapp fick jag följande:

  • 4500 kr på kontot. Det kommer faktiskt inte att slösas bort på knark och horor, utan för att täcka upp kontantbetalningen på min nya säng. Så trist är jag.
  • En Sodastream-apparat. Lite skeptisk eftersom jag tycker cola-smaken påminner om gammal fot, men det kan nog finnas bra smaker nånstans därute.
  • En mycket snygg vattenkaraff-ish-pryl med två glas.
  • En bok; Hundraåringen. Jag är hemskt dålig på att läsa, men jag ska försöka ta mig tid.
  • Två paket lakritspipor. Jag fucking ÄLSKAR lakritspipor. Och det var inte de där äckliga gula med havssalt-smak som exet köpte när hon varit utomlands. Jag fick seriöst inte i mig mer än en halv innan jag fick kväljningar.
  • Ett par LILA kalsonger, av mormor. Kan inte minnas en jul då jag inte fått kalsonger av mormor.
  • En awesomely skön fårskinnspläd.
  • En svenskgjord visp som är enklare att rengöra.
  • En prenumeration på Macworld. Den har jag visserligen inte fått än, men pappa sa att han skulle fixa det.

Hur var er jul? Blev det en Norénjul med fylla slagsmål och bränder?

… för det har jag förmodligen inte råd att betala längre.

Ni vet ångesten som uppstår när man stött på en alldeles för skicklig säljare, och slutligen gått hem med kontrakt på en säng som varit ca dubbelt så dyr som man tänkt? Ni känner inte till den känslan? Kan ni tänka er? Just det; så mår jag nu.

Nämen det blir nog bra. Det blev en 160-säng från SOVA, ordinarie pris 20 000 spänn men nedsatt till 14 500. Och så hade jag 1500 kr rabatt. ”Wow, 13 000 kr är ju helt okej!” tänkte jag i min naiva enfald. Sen tillkom det 790 kr för benen, 2700 kr för gaveln och 1400 kr för hemleverans. Det isade till i kroppen när han sammanställde allt på fakturan.

hildingsangen
Nåt i den här stilen blev det, fast med svarta ben. Här kommer the magic alltså att happena.

Med vänlig hälsning,
Daniel ”Ett lätt byte” Werner

AKA

Daniel ”Pracka på mig vad som helst bara” Werner

 

Wow. Jag ställer mig ganska iskall mot svältkatastrofer och människor som har det svårt, men när det gäller djur blir det alltid en annan femma. I morse såg jag ett klipp på en hund som var övergiven och bodde på en soptipp, med en mängd olika sjukdomar. En snäll person tog hand om den, tog den till en veterinär, och gav den mat. Efter några veckor var den nästan återställd.

Efter några minuter satt jag på jobbet och darrade på läppen, och jag hade skänkt en slant till den där djurskyddsorganisationen. Nog första gången jag donerar pengar till nånting.

Mellan raderna: Jag är en god människa som förtjänar minst ett hångel till jul. Annars ska ni få se på fan.


Warning: compact(): Undefined variable $pagination in /home/danierse/wernerslidanden.se/wp-content/themes/cheerup/loop.php on line 27

Warning: compact(): Undefined variable $pagination_type in /home/danierse/wernerslidanden.se/wp-content/themes/cheerup/loop.php on line 27