Usch vad jag är dålig på att uppdatera bloggen. Skärpning nu Daniel. Det är ingen lekstuga det här. Tsk tsk tsk. Vuxna karln. Mitt på ljusa dagen… Och diverse andra fyskäms-klyschor. Jag vet inte vad det är frågan om egentligen, det är väl nån form av prestationsångest. Jag måste hitta på klockrena saker att skriva om i ett liv där ingenting händer. Man kan inte göra en guldtacka av en skål med bajs, tänk på det! 😀
Nejmen ptja. Det har inte hänt så himla mycket på sistone; jag jobbar på med mina söta små VoIP-ärenden… Och andra ärenden. Långa ärenden, korta ärenden, fula ärenden. De vanliga SBS-kunderna som ringer in och skriker och sen lägger på luren när de får veta att felet hela tiden varit att de skrivit en bokstav fel i användarnamnet. Men det är kul.
Förra helgen fyllde mamma 50. Jag åkte dit med pappa och farmor, och det var ju ett litet äventyr som vanligt. Förra gången vi skulle åka till mor min (hon bor i strängnäs med sin nyblivne make Bengt, de gifte sig på hennes födelsedag faktiskt) så åkte vi något fel. Farmor skulle läsa karta samtidigt som någon kom på den briljanta idén att ”det är tråkigt att åka på E20:n, låt oss istället ta färjan över *någon sjö jag försökte hitta på hitta.se, men inte lyckades*!” Det gick inte så bra, vi åkte vilse och hamnade i Trosa istället. Det var en rätt märklig upplevelse. Den här gången gick det bättre, nu klarade vi oss ända fram till Strängnäs, men att hitta i innerstan gick åt pipan och vi fick ringa efter vägbeskrivning. Jag antar att det är bättre att veta vem man ärvt sitt usla lokalsinne av än att leva i ovisshet.
Vidare så har jag funnit Facebook. Denna härliga community, där man kan hitta folk man inte sett sen farmor var ung. Förr i tiden trodde jag alltid att jag inte hade så många vänner, men sen kollar man på facebook. 44 st i skrivande stund, och det är ändå färre än många andra. Så gå med och lägg till mig vettja!
