… brittiska dokumentärer? Just nu är det ”barn som inte äter” på fyran och ”extrema bantningskurer” på femman, båda brittiska.
Är det något speciellt med Storbritannien, eftersom 95% av världens alla dokumentärer kommer just därifrån? Det är aldrig något djupt och svårsmält heller, utan bara saker i stil med ”män som tänder på blöjor” och ”hjälp, jag har för långa polisonger”.
Jag blir på riktigt irriterad på dessa tjocka brittiska hemmafruar som får tv-tid. Kan ingen komma och göra en dokumentär om mig? ”Hjälp, jag blir irriterad på tjocka brittiska hemmafruar”. Det kan bli en följetong!
2 kommentarer
Hehe, jag har tänkt exakt samma tankar! Om du blir kontaktad angående dokumentären så kan du väl kontakta mig så jag också får vara med :3
Har skummat igenom din blogg lite grann (läs: lusläst ca 10 sidor arkiv), jag kommer nog tillbaka! Tänkte om du ville veta liksom. Lovar att inte stalka dig (du bor för långt borta så jag orkar inte).
Ciao!
Absolut! Vi kan sitta som brittiska white trash-mammor och gråta ut.
Och tack för de fina orden! Välkommen tillbaka. Stalking bjuder jag på. 🙂