I morgon är det nyårsafton.
Det här året har varit vad jag ärligt kan säga mitt livs värsta. Jag har förlorat två flickvänner och en bästa vän, mitt jobb, massor med internetvänner och bekanta, och en stor del av mig själv. Jag kan inte påstå att det är första året som jag mår såhär, dessa känslor har kommit smygande under säkert fem år nu. Men nu får det vara nog. Den senaste tiden har jag varit paranoid, blivit arg och brutit kontakten med många som mer eller mindre – oftast mindre – förtjänat det. Ingenting har varit roligt, det enda jag gjort utanför dörren är handlat mat och hämtat Lego på posten. Jag har inte känt igen mig själv, och har på allvar börjat känna mig som att jag håller på att förlora mitt förstånd. Jag har alltid sagt att den här ständiga ensamheten håller på att ta kol på mig, och det är ganska nära sanningen nu.
Nu ska jag spendera Nyårsafton ensam. Inte för att tycka synd om mig själv, utan för att det får markera slutet (hoppas jag) på den här depressionen. Det är dags för nya tag. Jag ÄR en bra kille som förtjänar att må bra, det gäller bara att försöka inse det själv. Det får jag göra 2010. 2010 ska bli ett jäkla bra år. Det bästa någonsin, helst.
Jag ritade en liten graf på hur året har varit. Igen, inte för att folk ska tycka synd om mig, utan kanske för att förklara lite mer målande hur det har känts. Visst har det hänt några bra saker också, men det är svårt att se dem i sitt rätta ljus just nu.
8 kommentarer
Eller snarare, du har fått TVÅ flickvänner! (det är lika många fasta förhållanden som jag haft hela mitt liv) Och hittat en ny hobby! Och du behöver inte slava för THE MAN längre 😀
Dessutom skulle jag ha legat med dig för länge sedan om det inte vore för att du påminner så galet mycket om mitt ex.. Jag kan inte ligga med ex. Tyvärr :/
Rätt starkt av dig att skriva sådär. Att erkänna för dig själv liksom.
M: Ja, så kan man ju också se det. Lite knepigt nu dock, jag har en dålig förmåga att inte tycka något var värt nånting om det tar slut. Stämmer ju inte riktigt egentligen. Men ja. Men liggandet gjorde mig glad, det är den typen av komplimang jag gillar. 😀
Moa: Tack. 🙂
Hoppas att allt blir bra igen för dig 🙂 Gott nytt år!
Jag vet var du kommer ifrån. Detta har också vart mitt livs värsta år. Årets höjdpunkt var typ den där sista minuten då det tog slut 🙂 Men brace yourself, för vi ska pwna alla det här året. *high five*
detta år har också varit ett helvete för mig. Jag har följt din blogg ganska länge och lider med dig. det känns som att du skulle behöva starta om från början. Träffa helt nya människor i din egen ålder, för att förgylla ditt liv och gör dig bekväm med dig själv. Varför inte börja studera? jag önskar dig ett gott och välfyllt lyckligt nytt år!
Jossan: Tack. 🙂 Jo, jag brukar känna det också. Plugga skulle vara rätt kul, bortsett från själva pluggandet. Sen kan/vill jag inte riktigt göra det, har på tok för höga räntor på lägenhetslånet. Men nån kvällskurs i vår kanske det blir.
Pingback: Årslista 2011 | Daniel Werner - Den unge Werners lidanden