Arkiv

september 2012

Besöker

Ofta är det här med ålder en långsam historia. Man är ett berg som genom eoner av erosion vittrar sönder. Eller något. Men poetiskt lät det. Eller kanske inte ens det. Fuck you! Ni är inte min riktiga pappa! *smäller i dörren och gråter på sängen*

Så var det i alla fall inte idag. Jag kunde faktiskt säga exakt när jag blev gammal. Jag gick direkt från ungdom till gammal, utan att passera vuxen. Det hela hände när jag skulle nedför pendelstationens trappor. Grabben framför mig åkte längsmed barnvagnslisten. Själv gick jag ner. Samt höll i räcket.

… på att jag antingen håller på att bli gammal eller utveckla Alzheimers visade sig idag. Jag köpte lunch på det lokala fiket, där jag köper lunch flera gånger i veckan. Inga konstigheter alltså.

Köpte mig en redig macka och skulle sedan betala den, som så många gånger förr. Stack ner kortet i läsaren, som så många gånger förr. Men idag tog det emot. Jag fick forcera ner kortet. Dessutom kändes det som att det gick ner något djupare än vanligt, jag vet inte riktigt varför.

Det sämsta var nog att kortläsaren inte reagerade överhuvudtaget. Det hände ju ingenting! Jag skulle precis säga ”Vad faan vad den var trög” när jag insåg mitt eget misstag.

Daniel Werner, mental ålder 83, hade med våld tryckt ner kortet uppochned.

I morse uppstod lite märklig stämning i det Wernerska residenset.

Jag vaknade ovanligt utvilad, under mina två täcken (jag ligger under det ena och kramar om det andra när jag ska somna – extremt löjligt förmodligen). Alldeles tyst var det i lägenheten. Och utanför. Uh-oh. Tittade på klockan och såg till min förskräckelse att klockan var kvart i tolv! Jag hade försovit mig!

Strax började jag dock fundera lite. Jag skulle jobba idag. Varför har ingen ringt mig? Varför har ingen SMSat? Varför har ingen saknat mig? Jag föll tillbaka i sängen och gjorde mig beredd att höra av mig till jobbet när jag plötsligt… vaknade. Och tittade på klockan. Hon var 06.00. En timme innan klockan skulle ringa.

Det var en underbar morgon.

Allas vår vän Nadia har mailat mig igen. Visste väl att hon inte glömt mig! Vår kärlek är för stark för det.

God morgon Daniel,

Tack för ditt svar. Dessvärre verkar du inte seriös för att inleda ett
samarbete med.
Dessutom så skulle jag vilja be dig att ta bort mitt mail ifrån din
blogg, samt ditt svar till mailet och alla andra kommentarer som kretsar
runt mailet. Du vet mycket väl att man inte kan lägga upp text/bild utan
ett samtycke av personen i fråga.

Ha en bra dag!

Hälsningar,
Nadia

Jag svarade så kärleksfullt hela mitt väsen kunde förmå.

Hej Nadia!

Det var tråkigt att höra. Hoppas fortfarande att du tycker lika mycket
om min blogg, och fortsätter att läsa den lika frenetiskt som
tidigare.

Jag tänker dock inte ta bort något från min blogg. Gör jag det så
visar jag ju svaghet, och då kommer Ryssen att invadera på en gång.
Det blir helt enkelt inte kul för någon.

För övrigt har jag bara nämnt dig vid förnamn, och jag vill tro att
det finns många Nadior här i världen. Jag har inte skrivit ut ditt
efternamn eller företaget du jobbar på, så när det inte är tydligt vem
det gäller finns det inga restriktioner för att publicera mail.

Ha en fortsatt trevlig dag!

Mvh
Daniel

… följt av radiotystnad från Nadia-gullet igen. Hmm… Känns som att det finns en del kommunikationssvårigheter i det här förhållandet. Vi får köpa en bag-in-box och prata ut om det ikväll.

Apropå det här med smygreklam på bloggar som gårdagens Plus i SVT handlade om, så kan jag meddela att jag ganska ofta får liknande saker. Senast häromdagen faktiskt.

God morgon Daniel,

Mitt namn är Nadia *efternamn* och jobbar som Marknadsföringsansvarig på
*företag*. Jag skriver till dig för jag gillar din blogg och
skulle därför vilja inleda ett samarbete. Låter samarbete som någon
intressant för dig?

Tack på förhand och ha en bra dag!

Med vänliga hälsningar,
Nadia *efternamn*
Marknadsföringsansvarig
*företag*

”Åh herregud!” skrek jag givetvis där hemma i soffan, alldeles uppspelt och med tankarna på de miljoner jag skulle kunna få tjäna… eller kanske inte. Jag svarade som jag brukar.

Goddag kära Nadia,

Tack för de vänliga orden! Kul att du gillar bloggen! Vilket är ditt
favoritinlägg? Och sedan, vilket slags samarbete talar vi om? Om det
är något sexuellt uppskattar jag om du bifogar bild på dig.

Med hopp,
Din Daniel

Av oklar anledning så fick jag aldrig något svar. Men Nadia, när du (som är en sån trogen läsare) läser detta – varför svarade du inte? Var det något jag sa? Vi behöver ju inte idka samlag på en gång, jag tänkte faktiskt att vi kunde lära känna varandra först. Ingen press.

Sen, när vi träffats ett par gånger, tänkte jag att du skulle kunna skriva ett inlägg på din blogg, där du nämner hur välutrustad och uthållig i sängen jag är. Låter det som något intressant för dig?

Stort antiklimax idag. Stort.

Här har jag, under flera veckor, gått och samlat ihop till ett gediget semesterskägg, i tron om att det ser förjävligt ut. ”Kan vara en kul grej”, tänkte jag då jag lade ifrån mig trimmern senast. Jag tänkte inte en sekund på att det faktiskt skulle se okej ut, utan jag var helt inställd på att det skulle vara svinfult och föra tankarna till kakmonstret i Mupparna. Eller ännu värre, Alexander Bard.

Jag tänkte inte mer på den saken. ”Äh, jag rakar bort det nån dag i veckan” gick tankarna medan jag spankulerade gatan ner.

Sen var jag på möte på jobbet idag, varpå min chef plötsligt sa att skägget klär mig. Att skägget klär mig! Han var inte ens ironisk. Eller så var han det, men då talar han Ironi 2.0 – ironin som är så ironisk att den låter ärlig. Hur som helst blev jag ganska paff.

Jag lär nog fortfarande raka mig ganska snart, dock. Skägget kliar. Det känns som att ha en yllekofta i ansiktet. Jag önskar att jag hade fina strån i ansiktet, som lägger sig där man vill och som känns som pälsen på en kattunge. Men icke. Istället har jag välsignats med svinborst, där hårstråna är tjocka som trädstammar och har hullingar.


Warning: compact(): Undefined variable $pagination in /home/danierse/wernerslidanden.se/wp-content/themes/cheerup/loop.php on line 27

Warning: compact(): Undefined variable $pagination_type in /home/danierse/wernerslidanden.se/wp-content/themes/cheerup/loop.php on line 27