Vad är det för fel på er som anser att det är en svaghet att visa känslor? Att det är något negativt att utelämna sig till en annan människa? Att man hela tiden måste hålla garden uppe, redo att stöta bort folk som kommer en för nära inpå? Och framför allt, vad är det för fel på er som tycker att det är är en förlust att erkänna att man tycker om någon?
Vad har hänt er, som fått er att bli så?
6 kommentarer
Det är stor skillnad mellan att 'visa känslor', 'gnälla [över sin situation]' och att 'vara martyr'.
Dessvärre är tillvägagångssätten/symtomen är ungefär desamma för alla tre, så de flesta tolkar signalerna lite som de själva vill och blir således, ja, bittra..?
Känns som du syftar på mig, men jag talar alltså inte om mig själv utan om folk som tycker att de själva är svaga om de visar känslor.
Alla val vi gör i livet (och då menar jag alla!) är baserade på känslor. Inte en pinal köps, säljs, spottas på eller äts utan att vi först känner efter i maggropen. Så det så. Forskning. Så den som försöker dölja det mest väsentliga vi har, det som drivit vår evolution framåt i raketfart, är ett pucko. Och lite naiv. Kanske rädd, men mest naiv.
Det är inget fel på människor. Vi agerar bara efter de signaler vi får från samhället och det vi undermedvetet snappat up along the way. Vissa påverkas mer än andra och vice versa.
Att visa känslor anses vara en svaghet för att känslor inte ses som något vetenskapligt: om man säger att man tagit ett viktigt beslut baserat på sina "känslor" blir man (oftast) ifrågasatt och något hånad. Ett sådant beslut anses inte vara rationellt..eller särskilt bra. Områden där känslor är okej att visas är tydligt indelade, privat/offentligt och de kan inte blöda in i varandra utan att det ses som ett misslyckande.
Så folk stuvar undan känslorna för att framstå som logiskt tänkande varelser och ändrar sitt beteende, både medvetet och omedvetet. Och beteenden, som vi alla vet, är förjävligt svåra att ändra på.
Tvärtom, enligt vad jag har hört på alla föreläsningar i psykologi under våren så drivs människor av känslor. Vi är ytterst sällan rationella och logiska.
Att däremot öppet deklarera att man tar beslut i enlighet med känslor det går emot normen om att försöka framstå som rationell och i viss mån manlig. Och att bryta mot normer är svårt för de flesta.
Vadå, klart man inte ska visa känslor 🙁