Idag känner jag för att berätta lite om en episod ur Daniel Werners liv, med de skakande tankegångar som ingår.

Jag var inne i den lokala leksaksaffären (okej, jag inser att det redan här låter oroväckande) för att köpa lite lego (… och det räddade ju inte situationen). Det är roligt att bygga lego, och jag ville ha något att bygga. Helt enkelt. Problemet är att jag tycker det är pinsamt att köpa lego. Det är som en tonåring som köper kondomer, fast omvänt.

Jag köpte mitt lego. Betalade. Sedan ville jag på ett diskret sätt visa expediten att jag inte skulle ha det själv. Så jag stannade vid paketinslagningen, visade med hela kroppen att jag funderade på om jag skulle slå in ”presenten”, och sa sedan ett tydligt ”äh” och gick vidare.

Inga misstankar.

12 kommentarer

  1. Daniel Svara

    Jamen jag är en macho-man. Jag ska inte gå runt och köpa lego, utan macho-saker. Typ motorsågar och hantlar.

  2. Expediten om hon/han ens funderade över varför du köpte lego.. Trodde nog det var en present eller till ditt eventuella barn ;)Yes! Nu är du så gammal att folk kan anta att du har barn, alltså är all oro över leksaksköp bortblåst!

  3. Hela texten kändes väldigt Fredrik Backmanitisk. =D

    Du är inte ensam, men du vågar iaf gå till leksaksaffären. Jag tänker fortfarande att jag vilken dag somhelst ska köpa det coola alienautopsysettet MED slajm och verktyg som antagligen inte finns längre.. B

Skriv ett par väl valda ord vettja!